”Jag tog husbilen till världens ände”

Robert Collin

Robert Collin körde 250 mil från Stockholm till Nordkap

Campinglivet håller på att sudda ut töntstämpeln.

Visst finns det träningsoveraller kvar, och visst är livet på campingplatsen sig likt. Men en ny generation har bytt ut den stereotypa solchartern mot naturupplevelsen och äventyret med egen husvagn eller husbil.

Jag är ingen husbilsräv. En gång körde jag med familjen till Sälen i en Cabby. Det var bra. Allt funkade, fast det var mitt i smällkalla vintern.

En gång körde vi till Istanbul, genom det Östeuropa som just planerade för att riva järnridån. Det var riktigt ruggigt spännande. Ungarna pratar fortfarande om när vi parkerade vid kyrkogården i Draculas by i Transsylvanien och fullmånen lyste ner på gravstenar och vår finska husbil natten lång.

Senaste resan gick norrut genom Sverige till Nordkalotten i den minsta av alla husbilar, Romahome, byggd på Citroën Berlingo eller Peugeot Partner. Och det var kanske den roligaste resan. För den gick genom världens bästa husbilsmarker.

Mest orörd natur i Europa

Den gamla turistklyschan ”Sverige är fantastiskt” gäller i allra högsta grad för dem som vill komma bort från stan och ut i naturen. Inget annat land har allemansrätt och i Västeuropa är det bara Finland, Norge och Sverige som har så mycket orörd natur. Bara här uppe i norr kan man ställa husvagnen eller husbilen intill en orörd älvstrand, ensam vid en insjö eller alldeles vid det oändliga havet.

Norrlands inland har mycket natur och räcker för att varje campare ska få sin egen bit ensamhet utan grannar inom syn- eller hörhåll. Efter Norrland på kartan kommer finska Lappland och norska Finnmarksvidda. Så vidsträckt, så mäktigt och så bedövande vackert.

Bort från E4

Vi började resan med att undvika E4 och styrde in i inlandet vid Sundsvall. Upp längs Ångermanälven, genom Åsele Lappmark, Lycksele granskog, tallmoar och vattendrag.

Macken i Karesuando ett måste

I Morjärv (ni minns kanske spionen Enbom som gjorde samhället berömt på 1950-talet?) provianterades i den välskötta Konsumhallen. Mjölk, pitepalt, rökt sik, polarbröd att stoppa i frysen, basturökt skinka och potatis, allt från lokala producenter. Sen vidare över Polcirkeln mot Korpilombolo, Pajala och Karesuando där vi köpte renskav på Statoilmacken som är ett mindre vildmarksvaruhus med allt från luftfilter till uppstoppade ripor. Jag säger bara en sak: Macken är ett måste-stopp för alla resenärer.

Mackägaren beklagade sig över de usla vägarna i Lappland, som gör att turisterna väljer att köra genom Finland eller Norge.

Vägarna bättre i Finland

Mycket riktigt, efter den totalt sönderkörda riksväg 99 kom vi över gränsfloden till Finland och där var det både slätt som ett salsgolv och massor av tyska husbilar. Men väg 45, numera E45, som slutar i Karesuando förbättras för varje år och börjar bli riktigt anständig.

Redan första natten norr om polcirkeln, på fjället strax före samernas huvudstad Kautokeino, bestämmer sig solen för att hålla sig upp hela natten. Tur att husbilen har effektiva mörkläggningsgardiner.

Ändrad resrutt

Nästa dag hör vi väderrapporten, kraftigt snöfall vid Nordkap, och lägger om resrutten. Vi kör österut, förbi Karasjokk, kollar in samemuseet och köper hantverk, och kör längs Tana älv till Kirkenäs borta vid ryska gränsen.

Landskapet längs Ishavet är kargt, ödsligt och tar andan ur oss.

En natt tillbringar vi vid Ifjord, har en osannolikt vacker midnattsol och underhålls av en flock tumlare och några sälar där vi parkerat husbilen på ett klipputsprång alldeles intill havet.

Nordkap - ett antiklimax

Nordkap är resans absoluta antiklimax. En stor grusparkering där husbilarna står i långa rader och där parkeringsavgiften är 215 norska kronor per person! Och då har man redan betalat

runt 200 kronor för tunneln ut till Mageröya. Vad heter ”bondfångeri” på norska?

Enligt planerna skulle vi fortsätta längs fjordarna ner till Narvik och köra över Riksgränsen, Abisko och Kiruna.

Mustsugande vackert

Men Ishavskusten mellan Kirkenäs och Nordkap tog tid – och sög musten ur oss. Det var så många intryck att det fick vara nog sen, vad kunde vara vackrare eller vildare?

Vi körde till Alta, tittade på stenåldersristningar och sen raka vägen tillbaka till söderut. Alltså längs Inlandsvägen.

Med palt i Hörnstugan i Arvidsjaur (finns varje dag som dagens rätt), och genom granskogen, förbi sjöarna och över älvarna söderut.

Senaste åren har mitt pass visumstämplar från konstiga länder runt om i världen, spännande resmål, ofta med fina hotell och nya läckra bilar. Men resan på Nordkalotten slår allt när det gäller upplevelser. Och har man tur är det till och med varmt!

Körkortsregler för husbil

Det här gäller för dig som funderat på att köpa eller hyra husbil och har B-körkort. B-körkortet gäller i regel för vanlig personbil med max åtta passagerarplatser utöver förarplatsen, samt för lätt lastbil med totalvikt på högst 3,5 ton (typ hyrbil från macken för flytt mm).

Har du B-körkort utfärdat före juli 1996 får du köra husbil registrerad som personbil av klass 2 med maxvikt över 3,5 ton.

Med personbil klass 2 två menas att den är permanent försedd med bostadsutrymme och är utrustad med åtminstone

Om ditt körkort varit återkallat och du återfått det efter 1 juli 1996 eller om du fått B-körkort utfärdat efter 1 juli 1996 får du köra personbil klass 2 med maxvikt på högst 3,5 ton.

OBS! I flera europeiska länder känner polisen inte till den av EU-godkända "före 1996"-regeln för maxvikt för svenska B-kortsförare. Därför gör du som B-kortsinnehavare klokt i att ha med dig en översättning av reglerna som du kan visa upp vid eventuell kontroll om du kör en husbil med maxvikt över 3,5 ton i Europa.

EU:s körkortsregler finns översatta till flera språk och kan köpas i bokform från EU Bookshop eller laddas ner gratis som pdf-fil. Välj önskat språk i gardinen (PDF – ISBN: 92-894-8429-2) och ladda ner. Regeln finns nämnd på s 24 i pdf:en oavsett språk.

Källa: Vägverket, Husbilsklubben.se mfl.