Robert Collin: Mitt bästa Ferrari-minne
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-06-26
Det var provkörning av nya Ferarri 456. Vi körde ett par timmar till en liten stad norr om Maranello, åt lunch och fick sen mc-polis-eskort från restaurangen. In i den bilfria stadskärnan om vi ville plåta där, eller ut till motorvägen. Jag frågade min snut: Hur är det på autostradan? Är det fri fart för Ferrari?
– Nja, sa han, inte riktigt, men jag vet ett säkert ställe.
Så drog han iväg med mig efter till ett industriområde.
– Här kan du köra så fort du vill. Jag åker före och kollar om det är fritt. Men min Guzzi klarar bara 150. Så kommer du ikapp är det bara att dra förbi.
Motoguzzin gasade in i industriområdet med blåljusen på, förbi 70-skyltarna, och
efter fem–tio sekunder följde jag efter.
Känslan efter ytterligare ett par ögonblick, att köra om en målad polismotorcykel på en 70-sträcka, när min hastighetsmätare pekade på 150 och bara ökade, den får jag alrig uppleva igen.
Fast han frågade faktiskt: Vill du köra en gång till?
Läs mer:
TIDIGARE ARTIKLAR:
Robert Collin