Renault Clio - en mogen fransyska
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2002-02-23
De flesta bilarna i den här klassen känns som små, billiga plåtburkar.
I alla fall i jämförelse med denna mogna fransyska.
Enda vettiga alternativet vi hittade var Opel Agila.
Och ser man nyktert på bilköpet är Agila en friskt tänkt och lyckat byggd, lagom kul liten familjebil. Inte oäven alls om man behöver utrymmena.
Men Renault Clio slår totalt sett ut Opel Agila. Den är mogen, rymlig och ger låga ägarkostnader.
Efter ansiktslyftningen i höstas har Clio till och med fått ett karaktärsfast utseende och kvaliteten har höjts ytterligare.
Komforten är högre än i många större bilar, den lilla 1,2-litersmotorn är en liten diamant: snål, varvvillig och stark.
Bra vägegenskaper och körglädje har Clio gott om. Men tyvärr förtar den elektriska servostyrningen en del känsla, styrningen är trög och tar ibland över svängandet.
Krocksäkerheten, till slut, är mycket god för klassen.
Smart City Coupé - skojig charmbulle
Liten, skuttig, bullrig, långsam, fastnar i minsta driva och har en seg halvautomatisk låda.
Ändå: denna lilla charmbulle är skojigare att ratta och mer personlig än bilar med dubbla prislappen. Den lekfulla designen, lättheten att hitta en parkeringsplats är lyckopiller.
