Höj bidrag till familjer och studenter – nu

SSU: Vi kräver att barn- och studiebidragen höjs med 100 kronor i månaden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2018-04-24 | Publicerad 2017-08-24

Philip Botström, SSU:s ordförande: ”För 10 år sen kostade en biobiljett i genomsnitt 78 kronor, i dag kostar det i genomsnitt 102 kronor. Det är uppenbart att barn-och studiebidraget inte har hängt med i kostnadsutvecklingen och det behöver åtgärdas.”

DEBATT. Barnbidraget har inte höjts på ett decennium. SSU kräver därför en betydande höjning av barnbidraget och studiebidraget i den kommande höstbudgeten. Det skulle öka jämlikheten och ge mer pengar i plånboken till unga.

Barn-och studiebidraget har inte höjts sen 2006 trots att kostnaderna har ökat. Hade barnbidraget följt konsumentprisindex sedan 2006 hade det legat på 1200 kronor i stället för dagens 1050 kronor.

Vi 90-talister kommer kanske ihåg att en magnum-glass kostade ungefär 14 kronor år 2004. I dag kostar samma glass 21 kronor. För 10 år sen kostade en biobiljett i genomsnitt 78 kronor, i dag kostar det i genomsnitt 102 kronor. Det är uppenbart att barn-och studiebidraget inte har hängt med i kostnadsutvecklingen och det behöver åtgärdas.

Att höja barn-och studiebidraget är också ekonomiskt smart. Barnfamiljer och ungdomar är en konsumtionsbenägen grupp.

En höjning av barn-och studiebidraget är inte bara bra för individer utan för hela samhället då det bidrar till ökad konsumtion och tillväxt.

Att alla unga får en bra start i livet är också på lång sikt en gynnsam ekonomisk investering. En jämlik framtid börjar med en jämlik uppväxt.

Studier visar att barn som växer upp med bra villkor också sedan klarar sig bättre i skolan och på arbetsmarknaden. Att ge barn och unga en meningsfull fritid är avgörande för att skapa ett samhälle som håller ihop.

Motståndare av en generell höjning av barn-och studiebidraget hävdar att det av fördelningspolitiska skäl är bättre att införa ett behovsprövat barnbidrag.

Det vill säga att fattiga och rika familjer ska få olika mycket i barnbidrag. Det kan låta klokt vid en första anblick men det är i själva verket en liberal strategi för att urholka legitimiteten för det generella välfärdssystemet.

Vi ska inte ha en fattigpeng i Sverige, utan vi ska ha ett generellt välfärdssystem som har legitimitet bland hela befolkningen.

Det är inte heller enbart ekonomiskt smart utan även strategiskt smart att höja barn-och studiebidraget. Socialdemokraterna lovade i valet 2014 att de skulle höja barnbidraget med 100 kronor.

Först och främst förväntar sig svenska folket att vallöften uppfylls. Därutöver har Socialdemokraterna också en utmaning med att locka fler unga väljare.

SSU tror att receptet för att vinna ungas förtroende är jämlikhetsreformer som gör skillnad i ungas vardag på riktigt. En höjning av barn-och studiebidraget är ett exempel på en sådan reform.

SSU nöjer sig dock inte med att Socialdemokraterna uppfyller sitt vallöfte. Vi vill också att studiebidraget höjs med minst 100 kronor. Dessutom vill vi se en fortsatt höjning under den kommande mandatperioden för att komma i fas med kostnadsutvecklingen i framtiden. Det borde Socialdemokraterna avisera som ett löfte i god tid inför valet.

Det är hög tid att höja barn-och studiebidraget. Det är en jämlikhetsreform som gör skillnad i ungas vardag och som är ekonomiskt försvarbar.

Det må kosta lite för staten här och nu, men det finns ingen bättre investering än att garantera alla barn en bra uppväxt.


Philip Botström, förbundsordförande SSU


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.