Våra reformer har haft effekt – nu krävs mer
Moderaterna: En bra dag för elever, föräldrar och lärare – men Sverige kan mer
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-12-06
DEBATT. I dag är en bra dag för elever, föräldrar och lärare. Den internationella kunskapsmätningen PISA 2015 visar på ett trendbrott.
Efter 20 år av fallande kunskapsresultat ser vi nu början av en vändning och att resultatförbättringar har uppnåtts i svensk skola. Det handlar först och främst om insatser från elever och lärare men visar också hur viktigt det är med fortsatt fokus på kunskap.
Vägen till det svenska samhället börjar i skolan. Att ha tillgång till en bra skola ger möjlighet att påverka vuxenlivet. Alla barn och ungdomar förtjänar därför en bra skola oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har. Sverige ska konkurrera med kunskap och det kräver att eleverna i svensk skola lär sig minst lika mycket som elever i andra länder. När vi inte står oss i den internationella konkurrensen så försvagas hela landet. Det drabbar svensk forskning, utveckling och tillväxten av fler jobb.
Ledarskap och reformer spelar roll. Alliansens kunskapsreformer har haft effekt. Årskullarna som skrev PISA och TIMSS 2015 var de första som gick i skolan när de större alliansreformerna – mål och nationella prov i årskurs 3, betyg och nationella prov i NO och SO i årkurs 6 samt mattelyftet – trädde i kraft.
Nu får vi inte slå oss till ro. Svensk skola behöver fortsätta att stärkas. Och det med en politik som utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet.
Lärare behöver rätt verktyg. Antalet karriärtjänster ska öka för att skickliga lärare ska få bra betalt och känna sig motiverade att stanna i yrket. Och de mest utsatta områdena behöver de bästa lärarna. Svensk skola ska också präglas av mer ordning och studiero, därför behöver lärarnas befogenheter i klassrummet stärkas.
Fler elever behöver lära sig mer. Svenska elever går färre timmar i skolan än elever i andra länder. Det tänker Moderaterna ändra på. Vi vill utöka undervisningstiden med en timme mer per dag och utöka matematikundervisningen med en timme mer i veckan i högstadiet.
Sverige behöver införa nolltolerans mot dåliga skolor. Ingen ska ha rätt att utsätta elever för dålig undervisning, oavsett huvudman. Det finns skolor i dag där mer än hälften av eleverna inte når gymnasiebehörighet. Dessa skolor får samtidigt fortsätta att bedriva verksamhet år efter år. Det är att svika eleverna och det kan inte få fortgå. Vi föreslår därför tydliga och mätbara nationella krav som skolor måste uppfylla. Om de misslyckas ska staten kräva att åtgärder vidtas för att förbättra kunskapsresultaten. Och ingen ska få tjäna pengar på att utsätta elever för undermålig undervisning. Ytterst ska staten kunna ta över eller lägga ned skolor som sviker, oavsett vem som driver verksamheten.
Sverige behöver en plan för en starkare skola. Men en regering som är nöjd och säger nej till mer undervisningstid och mer matematik skulle försvaga Sverige. I stället behöver Sverige höja ambitionerna för svensk skola ytterligare.
Nu når svenska elever OECD-genomsnittet vad gäller kunskapsresultat, men det räcker inte – Sverige kan mer.
Anna Kinberg Batra, partiledare (M)
Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.