Polisen måste förstå mäns våld mot kvinnor
Debattörerna: Rättsväsendets brist på kompetens drabbar brottsoffren
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-23
DEBATT. Mäns våld mot kvinnor drabbar otaliga brottsoffer årligen, främst kvinnor och barn utsätts för brott i nära relation.
I Sverige dödades tio kvinnor av förövare, som de haft en pågående eller avslutad parrelation med, under 2022.
Det visar senaste rapporten ”Konstaterade fall av dödligt våld 2022” av Brottsförebyggande rådet.
Polis, åklagare, domstol och kriminalvård har en viktig uppgift att ge stöd till brottsoffer, utreda brott och verkställa påföljder. För att kunna utföra sina arbetsuppgifter behöver dessa institutioner kunskap om mäns våld mot kvinnor.
Fler brottsoffer hade getts förutsättningar att anmäla och medverka under hela rättsprocessen om institutionerna hade ökad kompetens och förståelse kring mäns våld mot kvinnor.
När man blir utsatt för våld i en relation under en längre tid så blir våldet succesivt ett normalt inslag i vardagen. Gränserna för vad som accepteras flyttas och till slut uppfattar man det inte längre som våld. Detta sker samtidigt som våldet trappas upp och blir grövre.
Det är också vanligt att man som våldsutsatt tar till sig förövarens bild av relationen och ta på sig skulden för våldet. Även att lämna relationen är en komplex process där man ofta går tillbaka till förövaren innan uppbrottet blir definitivt.
Det är viktigt att rättsväsendet inte skuld- och skambelägger ett brottsoffer utan försäkrar denne om att den alltid kommer att få stöd, oavsett hur många gånger den återvänder till rättsväsendet.
I rapporten ”Socialstyrelsens utredningar av vissa skador och dödsfall 2022–2023” framgår bland annat att polisanmälan i upprepade fall inte tas upp när ett brott kan ha begåtts mot en närstående.
I merparten av fallen hade polis skickats ut till brottsplatsen, men eftersom brottsoffret till exempel inte kunnat eller velat berätta för polisen om händelsen eller haft svårt att redogöra för vad som hänt togs ingen polisanmälan upp.
Polisen såg inte heller till att samla in relevant stödbevisning genom att till exempel förhöra vittnen och dokumentera skador.
Om brottsoffret är återhållsam i sin berättelse måste polis och åklagare försöka lyfta fram bevisning om brott och så kallad stödbevisning på annat sätt. Ett gott brottsofferstöd och tydlig information om vad som händer i ärendet är betydelsefullt för att ett brottsoffer ska vilja gå vidare efter utredning och åtal för att medverka i en rättegång.
En förhörsledare med kunskap om våldets komplexitet kan till exempel fånga upp brottsliga handlingar som brottsoffret inte längre räknar som våld i och med att våldet har normaliserats i relationen.
Polis och åklagare måste förhålla sig till objektivitetsprincipen, vilket innebär att utreda och klargöra utan att värdera informationen. Målsägandebiträdets roll å andra sidan är att förbereda och stödja brottsoffret under förundersökningen och tingsrättsförhandlingen samt stå upp för brottsoffrets rättigheter.
Brottsoffret och rättsprocessen hade gynnats av att domstol förordnar ett målsägandebiträde specialiserad på mäns våld mot kvinnor redan vid första förhöret. Därutöver behöver man återinföra rätten till målsägandebiträde även i hovrätten.
När det gäller lagstiftning och politiska ambitioner så har Sverige kommit långt. Däremot räcker inte detta för att motverka mäns våld mot kvinnor om sakkunskapen inte används i hela rättskedjan.
Normalisering av våld i en relation har börjat användas i ett fåtal domar till stöd för åtalet och det är ett steg på rätt väg men mer arbete behövs.
Rättsväsendet behöver obligatorisk utbildning i mäns våld mot kvinnor. Detta måste prioriteras i form av att tid avsätts för att samtlig personal ska ha möjlighet att genomgå utbildning i mäns våld mot kvinnor.
Att tio kvinnor dödades av förövare, som de haft en pågående eller avslutad parrelation med, under 2022 i Sverige är tio kvinnor för många.
Samhället är skyldiga att göra allt man kan för att förebygga det dödliga våldet och rättsväsendets del är att ge brottsoffer ett rättssäkert bemötande och tillgodose deras rättigheter.
Hanna Palhamn Szabó, master of laws, juristexamen
Silvia Ingolfsdottir Åkermark, advokat, målsägandebiträde
Sabina Böö, advokat, målsägandebiträde
Anna Lerin, som i 25 år arbetat som polis
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.