Gröna industrin skriker efter utbildad personal
Arbetsgivarna: Det brådskar om den historiska omställningen ska bli verklighet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-12-10
DEBATT. Kunniga medarbetare är en utgångspunkt för svensk industris tätposition i den gröna omställningen.
Det handlar om personal till massa- och pappersbruken, gruvorna, cementtillverkningen, sågverken och till stålproduktionen och verkstäderna. Det handlar om flera olika yrken och det brådskar för industrins hjältar att bli fler.
Industrin gör just nu historiskt stora investeringar i förnybara träfiberprodukter, fossilfritt stål, nya gruvor för batterier och elektrifiering, i nya industrianläggningar för modern teknik och investeringar i koldioxidinfångning.
Men investeringsplanerna förutsätter grundläggande villkor, såsom tillräckligt med personal – personer med rätt kompetens som vill jobba i industrin.
I nuläget råder en mycket stor efterfrågan på kompetens. För parallellt med ett historiskt investeringsprogram pensioneras var fjärde medarbetare inom basindustrin under kommande tioårsperiod och gymnasieskolans industritekniska program utexaminerar i dag mindre än hälften så många elever som industrin behöver rekrytera.
Industrin som helhet, basindustrin och teknikindustrin, kommer de närmaste åren skapa 50 000 nya jobb i hela landet.
Industrietableringarna ger i sin tur positiva effekter i det lokala näringslivet genom att skapa ännu fler jobb. Det kan till exempel handla om restauranger eller företag i upplevelseindustrin. Ringarna på vattnet är många.
Om inte fler söker och utbildar sig till de nya högteknologiska industrijobben riskerar basindustrins investeringar och därmed den gröna omställningen att tappa fart.
Då blir även välfärden lidande eftersom de skatteintäkter och jobb som exportindustrin genererar har stor betydelse för välfärden i form av vård, skola och andra näringsgrenar.
Kompetensförsörjningen måste lösas på alla nivåer och med flera olika insatser. Regeringen har genomfört förbättringar inom utbildningsområdet men flera åtgärder återstår.
Utbildningarna behöver dimensioneras efter arbetsmarknadens behov och gymnasieutbildningarna borde spegla det regionala behovet av kompetens bättre.
Vidare bör yrkesprogrammens koppling till industrin stärkas. Näringslivet ska kunna få ha ett tydligt inflytande över utbildningarnas innehåll så att de matchar och motsvarar dagens aktuella kompetens inom den senaste tekniken.
Det medför också starkare band mellan gymnasieskolan och lokala företag. Om urvalsreglerna för Yrkesvux ändras så att fler får möjlighet till yrkesväxling och livslångt lärande kommer det göra skillnad. Antalet industriutbildningar och kurser måste också öka.
Regeringen är på rätt väg med att skapa fler platser på yrkeshögskolan. Men antalet utbildningsplatser behöver fortfarande öka och det är viktigt att medlen och satsningarna kommer industrins utbildningar till del.
Omställningsstudiestödet var efterlängtat när det kom på plats men det första året har tyvärr präglats av allvarliga problem eftersom CSN inte haft tillräckliga resurser för att kunna administrera stödet på ett effektivt sätt.
Industrins rekryteringsbehov kommer inte att kunna tillgodoses enbart med arbetskraft från Sverige och EU. Därför behöver kompetensförsörjning från länder utanför EU underlättas.
Här har regeringen gått i helt fel riktning genom att lägga sig i den svenska modellen för lönebildningen och begränsa arbetskraftsinvandringen.
De som jobbar i industrin driver ett historiskt teknikskifte för den gröna omställningen och bidrar dagligen till att göra skillnad för klimatet.
Med rätt politik kommer industrins hjältar kunna bli fler, den gröna omställningen bli verklighet samtidigt som välfärden får de skatteintäkter den behöver.
Jesper Hedin, expert kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna
Per Hidesten, vd Industriarbetsgivarna
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.