Vi gör det svårare att komma undan med arbetsmiljöbrott
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2013-04-26
Arbetsmarknadsministern: I dag läggs tre av fyra mål ned – nu ska alla uppmärksammade brister bestraffas
I dag uppmärksammas väldsdagen för arbetsmiljö. En dag som trots sitt viktiga fokus går många obemärkt förbi. För mig som arbetsmarknadsminister är arbetsmiljön en central fråga. Svenska arbetsplatser ska vara trygga och säkra och ingen ska behöva lämna arbetslivet i förtid till följd av arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar. För att detta ska uppnås är det avgörande att lagar och regler följs och att de som inte följer dem straffas.
Regeringen har därför fattat beslut om en proposition med förslag på effektivare sanktioner på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet. Det får aldrig löna sig att åsidosätta det viktiga arbetsmiljöarbetet.
Vi ser dock att överträdelser av reglerna görs och att en stor andel av dessa inte leder till någon påföljd. 2011 ledde bara 26 procent av de anmälda brotten mot straffbestämmelser i arbetsmiljölagen till påföljd. Året innan var siffran 24 procent. Övriga mål läggs ner av polis och åklagare eller leder, i något enstaka fall, till friande dom i domstol. Det betyder att bara en fjärdedel av de anmälda brotten i dag leder till en påföljd. Orsaken till att de läggs ned är oftast att det måste bevisas att en överträdelse skett av uppsåt eller av oaktsamhet. Med oklara ansvarsförhållanden i ett företag kan detta vara svårt att bevisa. Såväl Arbetsmiljöverket som polisen och åklagare lägger ner mycket arbete på att utreda dessa brott, som oftast inte leder till någonting. Detta är resurser som kan användas bättre.
Enligt regeringens förslag ska en stor grupp straff som är kopplade till arbetsmiljö- och arbetstidsregler istället ersättas med sanktionsavgifter. Istället för att tre av fyra som bryter mot regelverken går fria ska nu alla uppmärksammande brister bestraffas.
För de sanktionsavgifter som föreslås behöver det bara bevisas att en regel inte har följts, till skillnad från vid dagens straffsanktioner där det måste bevisas att någon varit vårdslös. Enligt förslagen behålls dock straffsanktioner för vissa brott, exempelvis vid reglerna om minderårigas arbete, om man inte anmält olyckshändelser eller brott mot vissa arbetstidsregler. Brottsbalkens regler om arbetsmiljöbrott berörs inte heller av de föreslagna förändringarna. Avgiften som kan tas ut höjs också från dagens 100 000 kronor till en miljon kronor. Genom kännbara sanktionsavgifter kan vi få ett effektivare system som säkerställer att reglerna följs.
Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad. De förslag som regeringen lagt fram innebär ett effektivare sanktionssystem där varje upptäckt regelbrott innebär en kännbar påföljd. Det leder till ett bättre skydd för arbetstagare och till bättre konkurrensneutralitet mellan arbetsgivare. Samtidigt kan viktiga resurser hos våra myndigheter istället fokuseras på de tyngre brotten. På så sätt stärker vi arbetet för en arbetsmarknad där det aldrig är ett alternativ att åsidosätta arbetsmiljöarbetet.
Hillevi Engström (M)
Arbetsmarknadsminister