Varför skulle jag vilja rösta i valet?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-09-29
Debattören: När även M blivit socialdemokrater finns det inget kvar för mig
Omid Massali oroar sig i en debattartikel över att mer än en million av de svenska väljarna avstod från att rösta i årets val. Han föreslår att orsakerna kan vara kritik av det rådande systemet, eller sjukdom som hindrar väljare att ta sig till vallokalerna.
Jag vill uppehålla mig kring den första orsaken: Att protestera genom att avstå. Jag är en av dem. Varför? Enkelt: What's in it for me?
Var fjärde år jagas man ständigt och överallt – även i sitt eget hem – av politiker som gör allt för att övertrumfa varandra i kampen om väljarnas gunst.
När politikerna väl har fått sina mandat ägnas de fyra kommande åren åt att med generöst tilltagna skattefinansierade arvoden i plånboken reglera mitt och andras liv, begränsa våra friheter och delta i upprätthållandet av den inskränkta åsiktskorridoren; detta för politikerna så åtråvärda redskap för att få svenskarna att sitta stilla i båten och ro.
Jag har avstått från att rösta för att de svenska politikernas främsta intresse är makten över mitt liv. För att maskera detta använder man sig av ett antal av positivt värdeladdade signalord.
Man pratar exempelvis mycket om ”tolerans” som ska ha ökat i Sverige under de senaste decennierna. Det är fel. Den verkar snarare ha minskat konstant. Ett utmärkt exempel är jämställdhetsdebattören Pär Ström, vars kritik av den vänsterextrema feminismen ledde till att han blev utsatt för så mycket aggressiva och personliga påhopp att han tvingades lämna den offentliga debatten. Det svenska samhället är skoningslöst konformistiskt.
Man talar om solidaritet, när man egentligen menar hård överbeskattning och frihetsinskränkningar. Man säger att man ”gillar olika”, när man egentligen menar att man gillar dem som tycker som man själv.
Regeringsskiftet kommer inte innebära några väsentliga skillnader. Sedan Moderaterna blev ”nya” har de transformerats till ett socialdemokratiskt parti. Visst har Alliansen genomfört vissa viktiga reformer som jobbskatteavdraget, Rut och avregleringen av apoteksmonopolet. I övrigt har de inte vågat avskaffa den för enskilda människor destruktiva byråkratin. Man har heller inte gjort det minsta försök att slå ned åsiktskorridorens järnhårda väggar.
Om jag skall sammanfatta Alliansens åtta år vid makten så är det begreppet 'förvaltning' jag tänker på – man har bara förvaltat det socialdemokratiska systemet.
Så varför skulle jag rösta, när valet stod mellan sju socialdemokratiska partier och två kommunistiska, varav alla enbart är intresserade av höga arvoden och av sin egen makt över mitt liv? What's in it for me?
Michaël Lehman
studerande, Uppsala