Norden kunde vara en stormakt för klimatet
Debattörerna: Nu är vi på väg att sjabbla bort chansen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-11-02
DEBATT. Nordiska rådet träffas för session i Helsingfors i en tid av säkerhetspolitisk och klimatmässig orolighet.
Men trots att klimatkrisen står som en av huvudfrågorna lyser den gemensamma handlingskraften med sin uppseendeväckande frånvaro.
Vi håller på att förlora kampen mot klimatkrisen. Det finns ingen annan slutsats att dra från den färska FN-rapport som med några dagar kvar till Cop27 i Egypten pekar på att världen är på väg mot en 2,5 graders uppvärmning. Det är en grad mer än vad världens länder genom Parisavtalet kommit överens om.
Med den här utvecklingen borde vi inte längre förvånas över oftare förekommande rekordtemperaturer, skogsbränder, torka och undantagstillstånd.
Ironiskt nog pågår samtidigt i Europa en fossil guldrusch som en följd av det osunda beroendet av rysk energi.
EU:s panikartade energipolitik som grönmålat den fossila gasen och uppmuntrat till utvinning av fossil energi är ett bakslag mot det internationella arbetet med att radikalt minska utsläppen av växthusgaser.
Det allvarliga säkerhetspolitiska läget har alltså inte, såsom många hoppats på, i tillräcklig grad stimulerat utbyggnaden av förnyelsebara bränslen och grön energiinfrastruktur.
Var i detta finns det nordiska samarbetet? Också Norden har varit och är delaktig i den kortsiktiga klimatpolitiken:
- Norge pumpar ut allt vad de har ur sina olje- och gasfält.
- Sverige skapar ekonomiska förutsättningar för oljeeldning, har aviserat att försvåra utbyggnad av vindkraften samt nedmonterat Miljödepartementet.
- Danmark fortsätter att använda fossila produktionsställen som annars skulle stänga.
Halvtidsutvärderingen av det nordiska samarbetet för att nå visionen om att bli världens mest integrerade och hållbara region visar på skrala resultat på klimatområdet. Att fortsätta med att ordna möten och konferenser samt publicera rapporter kommer inte att ta oss i mål tillräckligt snabbt.
Fortsättningsvis har de nordiska länderna i internationell jämförelse höga växthusgasutsläpp per capita.
Nordens fem länder och tre självstyrande regioner har sina egna klimatmål och ambitioner. Trots initiativ i Nordiska rådet har dessa inte velat övergå från en lapptäckesplanering till gemensamma, ambitiösa klimatmål.
Om detta hade varit på plats, skulle Norden kunna markera hur pinsamt det är när medlemsländerna nationellt agerar i strid med de gemensamma avsikterna, exempelvis när Norge planerar att öppna nya oljefält eller när den nya svenska regeringen markant vill utöka sina utsläpp.
Allt snack om att Norden är starkare tillsammans, att Nordens länder ska bli klimatneutrala enligt ministerdeklarationen 2019 och visionen att Norden ska bli världens mest hållbara region – vart försvann det?
I en tid då världen och Europa hade varit behjälpt av ett starkt nordiskt samarbete har Norden sjabblat bort sin chans att ta ett klimatledarskap.
Låt oss minnas grundtanken i det nordiska samarbetet, nämligen att våra länder är själva för små för att hantera stora, komplexa problem på egen hand. Men slår vi ihop alla ekonomier får vi ett lika stort BNP som hela Ryssland.
Vi är dessutom varandras i särklass största handelspartners. Vi är på det globala planet diplomatiska krafter att räkna med. Med vår modell med nordiska välfärdssamhällen är vi väl rustade för att genomföra en rättvis omställning.
Vi kan också dra nytta av varandras olika potential, inte minst på energiområdet.
Island har stora geotermiska energiresurser, Danmark är ledande inom vindkraft, Norge har stor finansiell kapacitet för innovationer och Sverige samt Finland har stora skogsbestånd vilka verkar som viktiga kolsänkor.
Vi har alla förutsättningar att bilda en gemensam klimatallians.
För att Norden ska utgöra en ledande kraft i det globala klimatarbetet föreslår vi att Norden ska:
- Fastställ gemensamma klimatmål för Norden som helhet med bas i Parisavtalets 1,5-gradersmål.
- I linje med klimatmålen anta ett handlingsprogram för utsläppsminskningar inom alla sektorer, med förslag på harmoniserad lagstiftning, forskningsprojekt och gemensamma stödsystem.
- Sätta slutdatum för nordisk utvinning av fossila bränslen för att offensivt styra marknaden mot förnyelsebar energiproduktion.
- Investera i plattformar för delning av best practice inom förnyelsebar energiproduktion och energieffektiviseringar såväl inom som utanför Norden.
- Gemensamt verka för ett ambitiösare internationellt samarbete i klimatfrågor såsom ett fossilnedrustningsavtal.
- Etablera en nordisk investeringsbank med mandat att främja och utöka enbart långsiktigt hållbara investeringar i små och medelstora bolag.
Norden kan och bör visa att det går att kombinera starka välfärdssamhällen och stabila statsfinanser med ett ambitiöst och gemensamt klimatarbete.
På så vis visar vi också vägen för en rättvis omställning globalt.
Sasja Beslik, internationell finansprofil i hållbarhet, investeringschef på SDG Impact Japan
Simon Holmström, initiativtagare till klimatförslag i Nordiska rådet (Mittengruppen), ledamot av Ålands lagting
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.