Barnen borde slippa lussa för oss vuxna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-07-21 | Publicerad 2015-11-25
Debattören: Det är bara en uppvisning för föräldrarnas skull
REPLIK. Jag har mina barn på en fantastisk förskola i Linköping. Jag litar till 100 procent på pedagogernas omdöme vad gäller mina barn. Varje gång jag har besökt dem och hunnit stanna en stund har jag reflekterat över hur mycket de vet om mina barn som jag aldrig kommer få veta, just för att jag är i väg och jobbar.
Förskolan är mina barns miljö. Jag vet att de har det bra, annars skulle jag inte gå därifrån.
Tryggheten är det allra viktigaste att värna om på förskolan. Den går hand i hand med pedagogik och gemenskap.
Nu kommer den där perioden när vi ska hinna med alla våra barns uppvisningar och föreställningar. Vi ska också hinna avsluta på jobbet inför julhelger och julklappar ska införskaffas. Lucia är en av de uppvisningar som görs.
Flera förskolor har ställt in luciafirandet för föräldrarnas ögon på grund av att det blir för rörigt för barnen. Det blir konstigt att föräldrarna plötsligt en dag kommer mitt på dagen för att sedan gå igen och det blir rörigt och konstigt för barnen som tvingas klä ut sig och visa upp sig. De förstår inte syftet och många barn känner en stor press. Även föräldrarna känner en press att ordna med kläder och fixa.
I brevet som Förskolecheferna i Farsta och Fagersjö i Stockholm har skickat så står det att vissa barn tvingas stanna på förskolan efter att andra blivit hämtade. Något som upprör förskolechefen Anna Dannert.
Ordvalet ”tvingas” kan tyckas konstigt, kanske ska man som förskolepersonal vara mer vidsynt än så.
Sanningen är att barnens uppvisning är för föräldrarna skull. Det är för att föräldrarna ska få se sina söta och duktiga barn och möjligtvis träffa varandra. Det är inte för barnens skull. Jag förstår inte hur debattskrivaren kan bortse från aspekten att vissa föräldrar inte ens kan komma. Då står barnen där i tomteluvor utan sin mamma och pappa. Fullt med vuxna i deras miljö som stirrar och fotar. Lamporna som alltid är tända ska plötsligt släckas och man får absolut inte sjunga på fel tillfälle.
Titta bara på ett skolfoto. Många barn har lärt sig hur ett sådant kort ska se ut. Men väldigt många av barnen tycker hela situationen är väldigt konstig och det skymtar en stor osäkerhet i deras ögon. Situationen är konstig och fotot tas i första hand för vuxenvärldens syften och ögon. I andra hand för barnens.
Man lurar sig själv som förälder och personal om man tycker och tror att barnen måste ha ett luciafirande för att barnen ska bli lyckliga. Det handlar inte om barnens lycka. Det handlar om de vuxnas och möjligtvis oviljan att bryta en tradition. Det är oftast vuxenvärldens starkaste argument: Så här har vi alltid gjort! I förlängningen fokuserar vi åter igen på oss själva. Barnen ska visa upp sig för det gjorde minsann vi?
Jag förstår inte varför debattskrivaren och många föräldrar tycker att det är så viktigt att få visa upp barnen? Kan inte fokus på förskolan bara få vara trygghet, pedagogik så att samverkan och integration inte behöver ske genom uppvisandet av barn. Om barnen har ett eget luciafirande så får de ju lära sig den traditionen. Och om detta dokumenteras så får alla föräldrar ta del av det oavsett annan religion, tunga arbetstider eller vad det nu handlar om. Barnen får behålla sin trygga miljö och de vuxna får sin del av lucia. Sen om man nu absolut vill se sitt barn i ett luciatåg så får man kanske lösa det utanför förskolemiljön. Och om man vill spendera tid med sitt barn under lucia så är det nog ingen som protesterar heller.
Låt lucia vara den tradition den är, en ljusets högtid utan krav och stress. Så kan våra barn få minnas sin lucia så också.
Johanna Hammarberg
Tvåbarnsmamma
Streck i debatten
Det här kommentarsfältet har vi stängt. Tyvärr kan man inte läsa tidigare gjorda inlägg, en teknisk brist vi är medvetna om. /Debattredaktionen