Victoria tar inte över - det här är monarki

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-04-30 | Publicerad 2016-04-28

Debattören: Att tronen går i arv är monarkins mest malätna baksida

Victoria kommer att hinna bli 40, 50, kanske 60 innan hon tar över. Det är inte vad folk har räknat med, skriver Yasmine Larsson.

DEBATT. Allt fler vill att kronprinsessan Victoria tar över efter kung Carl XVI Gustaf, visar en ny undersökning som Novus gjort för TT.

Det är bra nyheter för oss republikaner. En sådan opinion visar att människor inte kan låta bli att tänka som demokrater, fastän de vet att det handlar om ett statsskick som snarast bygger på motsatsen till demokratiska principer.

För varje år som kungen inte abdikerar, kommer det att skava allt mer mellan människors demokratiska fostran – där det till exempel är naturligt att positioner lämnas över – och en monarki som inte inrättar sig i den världsåskådningen.

Under de senaste åren har frågan ställts allt oftare: ska kungen kliva av? Ska kungen gå i pension? Det ska han inte. Eller, med kungens egna ord, ”det finns inte".

Monarkins kärna är just detta: monarken sitter där hen sitter tills hen dör. I samma ögonblick tar tronarvingen över: "kungen är död, länge leve kungen". Monarker som går i pension eller abdikerar frivilligt fungerar inte med den kungliga myten och mystiken. Det skulle göra monarken alltför mänsklig – och sårbar.

Om man kan avgå av ålder, kan man snart börja diskutera att avgå av andra orsaker. En frivillig abdikation skulle dessutom blixtbelysa att det är kungen, och inte folket, som installerar nästa statschef.

Kanske har Carl XVI Gustaf insett detta – det finns ingenting som tyder på att de tronöverlämningar som trots allt gjorts i Europa har stärkt monarkins ställning. Kanske vill han bara inte frångå släkttraditionen: "Bernadotterna brukar inte abdikera", påpekade kungen 2014.

Det stämmer. Dessutom brukar de leva länge. Ändå spekuleras det om ett överlämnande av tronen. Det är en väldigt stark tanke hos människor att uppdrag är begränsade, att man ersätts, att förtroenden lämnas över till andra. I grund och botten är det en demokratisk ryggradskänsla som talar.

Vi lyckas liksom aldrig riktigt förstå att kungen inte kommer att lämna sin post. Så vi fortsätter att diskutera hans uppdrag som om det vore ett förtroendeuppdrag bland andra i demokratin Sverige.

Men åren går och människor kommer att bli frustrerade när de märker att ingen överlämning av tronen är aktuell. En våldsamt populär person – kronprinsessan Victoria – kommer att hinna bli 40, 50, kanske 60 innan hon tar över, om monarkin finns kvar då.

Det är inte vad folk hade räknat med. På något sätt hade nog de flesta förväntat sig att någonting skulle hända nu, när kungen är i en ålder då även de piggaste seniorerna pensionerar sig.

Men det är precis tvärtom. Nu börjar monarkin på riktigt. Statsskicket där statschefen sitter där han sitter, oavsett vad någon annan tycker.

Den situationen är ny för nästan alla svenskar. Den nuvarande kungen var så ung vid sitt trontillträde att det inte hunnit uppstå någon diskussion om varför han inte fick ersätta den åldrade regenten.

Det innebär att monarkins mest malätna baksida – arv i stället för maktskifte – kommer att bli mer synlig än på flera decennier.

Och bli mer och mer motbjudande för en opinion som, uppenbarligen, resonerar som demokrater. Men det finns en naturlig lösning. Ett folk av demokrater förtjänar ett helt igenom demokratiskt statsskick: republik.

Yasmine Larsson

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.