Erbjud barn mer stöd under vårdnadstvister
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-06-30 | Publicerad 2015-06-05
Rädda barnen: Fel att vänta tills tvisten är löst
Antalet vårdnadstvister i Sverige har fördubblats under de senaste tio åren. Men trots att många barn som är indragna i en vårdnadstvist ofta mår dåligt under processens gång är det långtifrån alla som får det stöd och den hjälp från samhället som barn bör ha rätt till.
Nyligen presenterades nya forskningsresultat från Lunds universitet kring vårdnadstvister, där det framgår att i omkring 40 procent av dem som går till domstol pågår det också en av socialtjänsten initierad barnavårdsutredning. Bland föräldrar som är inblandade i en vårdnadstvist uppger en av fem att deras barn inte alls mår bra eller bara mår bra ibland under tvisten.
Eftersom dessa ärenden i många fall kan pågå under flera år, är påfrestningen på de utsatta barnen sammantaget mycket stor. Men inom barn- och ungdomspsykiatrin anser man ofta att barn som befinner sig i en vårdnadstvist måste först få den tvisten löst innan det kan bli aktuellt med stöd och behandling. Därför nekas många barn under stor del av uppväxten det stöd som de enligt Rädda Barnen har rätt till.
Barn som lever i familjer med en hög konfliktnivå påverkas på olika sätt. Många av barnen lever med flera olika former av utsatthet som till exempel våld, psykisk ohälsa eller missbruk hos en eller båda föräldrarna. Vissa barn utvecklar tydliga symptom som aggressivitet, nedstämdhet, ångest men även somatiska symtom som magont eller huvudvärk. Andra visar inga symptom alls och upplevs ofta utåt sett som välfungerande men kan ändå bära på många svåra känslor inombords.
Rädda Barnen träffar många av de här barnen, som har fallit ”mellan stolarna” när samhället inte kan eller vill erbjuda dem stöd. När barnen kommer till Rädda Barnens mottagningar ställer alltid våra behandlare frågan om familjen har sökt hjälp inom den offentliga sektorn.
I de flesta fall har de det, men blivit nekade en bedömning på grund av föräldrarnas vårdnadstvist.
Vissa kommuner erbjuder deltagande i stödgrupp för barn med skilda föräldrar, men det är långt ifrån alla. Många gånger är det inte heller föräldrarnas separation som är det svåra. Det är föräldrarnas pågående konflikter trots att de nu är separerade eller skilda. En sjuårig pojke med separerade föräldrar som har gått i behandling hos Rädda Barnen uttrycker sig såhär: ”Det känns som det är min lyckodag när mamma och pappa inte bråkar.”
Rädda Barnen arbetar med samverkansmodellen ”Ett fredat rum”, där barnet får ett eget utrymme med syfte att hålla undan föräldrarnas konflikt. I konfliktfyllda familjer hotas barns utveckling av att föräldrarna inte kan kommunicera på ett konstruktivt sätt, och Rädda Barnens erfarenhet är att när stöd erbjuds dessa familjer hamnar fokus ofta på föräldrarnas konflikt. Barnets tankar, åsikter och behov förminskas i sammanhanget. ”Ett fredat rum” innebär att barn som visar symptom på psykisk ohälsa och har föräldrar i vårdnadstvist får komma till oss för bedömning och eventuell behandling, samtidigt som den kommunala socialtjänsten/familjerätten har kontakten med föräldrarna.
Rädda Barnen kräver att alla barn ska få rätt till stöd och behandling vid behov. Inget barn ska bli nekad rätten till samtalsstöd via kommunen för att deras föräldrar befinner sig i en vårdnadstvist. Vi vill att ansvaret för ett första mottagande och bedömning av barns psykiska ohälsa ska vara tydligt utpekat och resurssatt i samtliga kommuner och landsting.
Alla kommuner bör också erbjuda föräldrar i vårdnadstvist stöd i föräldraskapet. Först när föräldrarna ser barnets behov istället för den andra förälderns upplevda brister kan barnet äntligen få en ärlig chans till att må bra.
Elisabeth Dahlin,
generalsekreterare Rädda Barnen
Sara Sanzén,
leg psykolog och projektledare för ”Ett fredat rum” på Rädda Barnen