Nya terrorlagen är inte värdig en demokrati
Jurist: Oroande att förslaget används i förhandlingarna med Erdogan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-02-02
DEBATT. Regeringen har i dag meddelat att de går vidare med förslaget att kriminalisera deltagande i terroristorganisation.
Förra gången lagstiftaren försökte att införa bestämmelsen fick man backa efter att Lagrådet konstaterade att bestämmelserna stred mot grundlagen. Nu har lagstiftaren ändrat grundlagen så att det är möjligt att införa bestämmelsen.
Förslaget kriminaliserar den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen.
Redan utifrån författningstexten kan vi konstatera att det är ett mycket långtgående straffansvar. Men vi kan även konstatera att det är högst oklart vad som träffas av ansvaret.
Vad innebär det att man främjar en organisation? Utrikesministern förklarade i turkisk television att det kan vara att man viftar med en flagga. Ett uttalande han senare fick backa ifrån efter att tjänstemännen rättat honom.
Utrikesministerns uttalande åskådliggör att förslaget är så oklart att inte ens av landets tyngsta statsråd har koll på dess omfattning.
Säkerhetspolisen har uttryckt ett behov av att kriminalisera deltagande i demonstrationer och så vidare. Säkerhetspolisen sitter också med i förhandlingarna med Turkiet och enligt den mekanism som har upprättats mellan Finland, Sverige och Turkiet delar man underrättelseuppgifter.
Redan nu kan vi se en glidning mot att man i vart fall ifrån Säkerhetspolisens sida vill kriminalisera personer som bär en viss flagga.
Vad innebär det då att man stärker en organisation? I normal strafflagstiftning har vi krav på att det ska finnas tydliga rekvisit som klargör vilka handlingar som är kriminaliserade. Det ska vara tydligt och enkelt.
Vad innebär det slutligen att man understödjer en organisation? Om man i Stockholm sympatiserar med en organisation i ett annat land och bildar en stödgrupp för denna organisation i Sverige innebär det att man understödjer organisationen?
Är det tänkt att straffansvaret ska träffa exempelvis arrangörer av ett seminarium i Stockholm? Ett exempel att utgå ifrån är det syriska partiet PYD och den väpnade grenen YPG.
Sverige, USA och övriga västvärlden har gett stöd till dessa organisationer. Turkiet betraktar dock dessa organisationer som terrorister med hänvisning till deras relation till den turkiska organisationen PKK.
Säg att högerregeringen nu för att få slut på Natoansökningsprocessen tillmötesgår regimen i Ankara och terroristklassificerar dessa organisationer. Det är långt ifrån uteslutet med hänsyn till att regeringen redan uttalat att man avslutat samarbetet med dem med hänsyn just till PKK-kopplingar.
Det vill säga regeringen har redan delvis godtagit turkarnas narrativ. Om regeringen tillmötesgår Turkiet och terroristklassificerar YPG uppkommer frågan om personer i Sverige som stödjer deras verksamhet genom att exempelvis anordna seminarier i Sverige kommer att riskera lagföring för deltagande i terroristorganisation.
Erdogan skulle i och för sig applådera en sådan utveckling men ur ett svenskt perspektiv framstår det som helt orimligt. Det är särskilt oroande att högerregeringen har använt förslaget som argument i förhandlingarna med Erdogan genom att framhålla att regeringen nu ”skärper terroristlagstiftningen”.
Ett antal remissinstanser har uttryckt oro och betänkligheter över förslaget.
Civil Rights Defensers framhåller vikten av att noggrant analysera vad de föreslagna åtgärderna kan få för konsekvens för rättssäkerheten och respekten för de mänskliga rättigheterna.
Svenska sektionen av Amnesty International konstaterar behovet av att genomföra en genomgående granskning och analys av förslaget om införandet av ett deltagandebrott. Detta eftersom det aktuella förslaget riskerar att inskränka ett antal långtgående friheter.
Advokatsamfundet har menat att den nu föreslagna kriminaliseringen är alltför vidsträckt och att den riskerar att inskränka grundläggande fri- och rättigheter. Svenska kyrkan framhåller att det inte är ovanligt att anklagelser om kopplingar till terrorism används som en metod för att krympa det demokratiska utrymmet, runtom i världen men också i Sverige.
Enligt Justitiekanslern finns exempelvis en otydlighet beträffande vad som ska anses utgöra straffbar propaganda vilket medför att förslaget framstår som särskilt problematiskt ur tryck och yttrandefrihetssynpunkt.
Justitiekanslern har även efterlyst en beskrivning av gränsdragningen mellan otillåten propaganda och tillåtna opinionsyttringar och därutöver en underbyggd bedömning av om förslaget är förenligt med grundlagsregleringen och även Europakonventionens krav.
Sammanfattningsvis konstateras att högerregeringen går fram med ett mycket långtgående lagförslag trots att det har mött kritik.
Det är vidare högst oklart vilka handlingar som kommer att träffas av straffansvaret.
Regeringen har omnämnt lagförslaget för att blidka regimen i Ankara, vilket i sig är ägnat att väcka oro.
Lagförslaget ska nu dock granskas av Lagrådet innan det kan läggas på Riksdagens bord. Låt oss hoppas att Lagrådet stoppar förslaget även denna gång. Den här typen av strafflagstiftning hör inte hemma i vår demokratiska rättsstat.
Mikael Westerlund, advokat, styrelseledamot i Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.