Visa att vi står upp för människovärdet

S-profiler: Det går att låta barnen stanna – och ha en reglerad invandring

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-11-17

Ett självklart steg vore att  inte låta den långsamma beslutsprocessen bli ett skäl för att asylsökande barn tappar det skydd de hade när de lämnade in sin ansökan, skriver Ulf Bjereld, Thomas Hammarberg, Wanja Lundby-Wedin och Jens Orback.

DEBATT. De norska socialdemokraterna drog i handbromsen. Påverkad av en stark inre opinion och empati för utsatta unga flyktingarn från Afghanistan drev de häromdagen igenom ett viktigt beslut i stortinget.

Det handlade om ”oktoberbarnen” som kommit till Norge 2015 som minderåriga och då sökt asyl. Besluten dröjde och många av dem hann fylla 18 innan de fick besked. Det blev i flera fall avslag med argument om att de inte längre var barn, enligt FN:s barnkonvention.

Stortingets majoritet beslöt nu att större vikt måste läggas vid ungdomarnas sårbarhet och att de beslut som fattats i dessa fall sedan oktober förra året skulle överprövas. Detta skulle ske individuellt.

Här i Stockholm sitter regeringspartierna som bekant i interna förhandlingar om liknande frågor. Arbeiderpartiet har sänt dem en viktig signal: med politisk vilja är det möjligt att lyssna till medmänskliga rättvisekrav. Och detta utan att grundpelarna i en konsekvent asylpolitik och en reglerad invandring sätts ur spel.

Opinionen för humanitet är säkert lika stark här som i Norge. Senast gjorde Rädda Barnen och Svenska kyrkan en gemensam vädjan om att beslutade utvisningar till Afghanistan i nuvarande läge inte skulle verkställas och att hänsyn åter skulle tas till ”synnerligen ömmande omständigheter”.

Inom socialdemokratin liksom alla andra partier med undantag från M och SD finns många som hoppas på en större lyhördhet för humanitetens krav.

En del av de restriktiva åtgärder som fördes in i den tillfälliga lagstiftning som antogs i skuggan av krisen kommer självfallet att diskuteras när dessa paragrafer upphör att gälla nästa år. Men det finns utrymme för korrigeringar redan i dag.

En del av dem handlar om lagtolkningar och regler om till exempel verkställighetshinder. En annan aspekt gäller barnkonventionens princip om ”barnets bästa” som har införts i gällande utlänningslag. Den har tolkats alltför snävt, noterade en statlig utredning häromåret.

Ett självklart steg vore att – som i Norge – inte låta den långsamma beslutsprocessen bli ett skäl för att asylsökande barn tappar det skydd de hade enligt barnkonventionen när de lämnade in sin ansökan. Det är inte rimligt att man ska förlora en rättighet på grund av en alltför långsam process.

En del av dessa asylsökande kom inte från Afghanistan utan från Iran där de funnits som flyktingar med sina anhöriga. De är formellt afghanska medborgare men har inte varit i hemlandet på mycket länge eller ens någonsin. De flesta av dem saknar därmed ett skyddande nätverk och tillhör dessutom en religiös minoritet som är diskriminerad i Afghanistan.

Att dumpa även dessa människor i Kabul vore orimligt och i strid mot principen om barnets bästa. Att utvisa dem till en papperslös, utsatt tillvaro i Iran är inte heller en lösning – det var därifrån de flydde.

Vi ser att den blå-bruna alliansen redan börjat varna för massinvandring om denna typ av korrigeringar nu skulle genomföras. Det är föga substans i de skrämselskotten; läget är annorlunda nu än för två år sedan.

Tillströmningen av flyktingar är betydligt lägre och migrationsverket friställer personal. De minderåriga som trots svårigheterna kan ta sig hit skulle inte behöva vänta på besked tills de blivit vuxna.

Utmaningen nu är att säkerställa en möjlighet till verklig integration för dem som vi välkomnat. Det kan göras utan att samtidigt driva iväg de mest sårbara till en utsatt tillvaro som internflyktingar i Afghanistan.

Även i svallvågorna efter hösten 2015 måste vi försöka stå upp för den enskildes människovärde. Och det går faktiskt att förklara.


Ulf Bjereld, ordförande, Socialdemokrater för tro och solidaritet
Thomas Hammarberg, rådgivare för mänskliga rättigheter, socialdemokrat
Wanja Lundby-Wedin, fd LO-ordförande, socialdemokrat
Jens Orback, fd Generalsekreterare, Olof Palme International Center, socialdemokrat


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.