Låt staten bestämma var sjukhus ska byggas

KD: En vårdkris kan inte ha 21 landsting som drar åt olika håll

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Men vi kan skjuta till hur mycket pengar som helst, och det kommer ändå aldrig att lösa problemet. Det är inte vårdpersonalens fel. Det är inte skattebetalarnas fel. Det är själva systemet som är ruttet, skriver Ebba Busch Thor och Acko Ankarberg Johansson (KD).

Foto: TT
DEBATT

DEBATT. Under Stefan Löfvens fem år vid makten har vårdkrisen förvärrats. Regeringen har förnekat det – men bristerna går inte längre att gömma undan. Vårdköerna har växt okontrollerat och personalens protester ljuder allt starkare.

Stora delar av sjukvårdsapparaten befinner sig permanent över stresströskeln. Sjuksköterskorna har startat uppror mot arbetsmiljön. Läkarna larmar om felaktiga prioriteringar.

Och då har jag ändå inte nämnt de riktiga offren – de sjuka. Under förra året slog regeringen Löfven, månad efter månad, rekord i vårdköer. Just nu är det över 90 000 människor som har väntat mer än nittio dagar – alltså olagligt länge – på att få hjälp – enbart i specialistvården. Vårdköerna är mer än dubbelt så långa i dag, jämfört med när regeringen Löfven tillträdde.

Vi kristdemokrater har alltid satt vården främst. Vår trovärdighet i vårdfrågan är enkel att förklara. Vi försvarar inte systemen, utan värnar människorna. Vi är inte rädda att säga som det är, även om sanningen är kontroversiell eller obekväm. Och vi tänker nytt.

Det är så vårdkrisen måste angripas. För just nu har vårddebatten fastnat i några seglivade myter.

Myt 1: Sverige har dragit ner antalet läkare.

Fel. Vården går på knäna – trots att antalet läkare har stigit kontinuerligt i mer än ett kvartssekel. Sedan 1995 har antalet läkare per capita ökat med mer än 50 procent. Vi har också fler sjuksköterskor, även om trenden vänt de senaste åren vilket är oroväckande.

Men svenska läkare träffar färre patienter än i andra länder. Medan en svensk läkare tar emot en patient hinner en tysk träffa fyra.

Sverige har lägst antal patientbesök per läkare i hela den industrialiserade världen. Det gör att folk inte kommer fram till doktorn när de behöver. Antalet läkarbesök per capita i Sverige ligger i nivå med Mexiko.

Myt 2: Sjukvårdens resurser har krympt.

Fel. Vården är i kris – trots att sjukvårdsutgifterna har ökat stadigt hela det senaste halvseklet. Under det senaste decenniet har kostnaderna dessutom dragit ifrån.

Sverige har numera 36 procent högre utgifter för vård än genomsnittet i OECD. Sverige har världens femte högsta kostnader för vård.

Myt 3: Sverige har sänkt skatterna för mycket.

Fel. De senaste tjugo åren har landstingsskatten höjts med i snitt 17,72 procent. Det kan jämföras med kommunernas 0,73 procent. Därtill har staten kraftigt ökat sina bidrag till landstingens verksamheter.

Svensk sjukvård är i akut läge. Personalen jobbar till det yttersta varje dag. Ändå räcker vården inte till. Den tillfälliga lösningen är att skjuta till mer resurser. Och ibland behövs det verkligen. I våras var KD pådrivande för att få fram 7,5 miljarder kronor extra till välfärden i kommuner och landsting, till exempel.

Men vi kan skjuta till hur mycket som helst, och det kommer ändå aldrig att lösa problemet. Det är inte vårdpersonalens fel. Det är inte skattebetalarnas fel. Det är själva systemet som är ruttet.

Som första parti har Kristdemokraterna kommit fram till att landstingen, eller regionerna som man säger i dag, måste skrotas. I ett litet land som Sverige är det inte rimligt med 21 olika vårdorganisationer.

KD är det enda partiet som driver frågan. Men även om det kommit glädjande signaler från både moderater, liberaler och sverigedemokrater vet vi att det kommer att dröja innan landstingens förlamande grepp över vården får ett slut.

På lång sikt är utvecklingen oundviklig. Men vi har inte tid att vänta.

Därför föreslår KD i dag att staten framöver ska bestämma vilka nya sjukhus som byggs. I dag saknas ett samlat ledarskap som säkerställer att investeringarna verkligen används på bästa sätt för hela befolkningen.

I stället fattas besluten på landstingsnivå, där den ena handen inte vet vad den andra gör. Det är delvis därför som ett sjukhusbygge i Region Sörmland nu beräknas bli ännu dyrare (!) än Nya Karolinska i angränsande Stockholm.

KD vill förbättra planeringen, förslagsvis genom Socialstyrelsen. En stor och nationell vårdkris kan inte ha 21 olika lösningar.

Regeringen Löfven kommer aldrig att rädda vården från byråkratin. Så nu börjar vi skrota landstingen, bit för bit.


Ebba Busch Thor, partiledare Kristdemokraterna
Acko Ankarberg Johansson, ordförande Riksdagens socialkutskott


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

LÄS OCKSÅ

REPLIK. Svenska vården mår bättre utan KD:s politik

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Debatten om krisen i vården

Kristdemokraterna

Vård & omsorg

Ebba Busch

Acko Ankarberg Johansson

Sjukvård

Vårdpolitik