Var försiktig när du reser – men inte rädd
Terrorforskare: Terroristerna hoppas att rädslan ska påverka vårt land
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2023-10-18 | Publicerad 2023-10-17
DEBATT. Två svenskar mördades i måndags brutalt i ett terrordåd i Bryssel. En tredje skadades.
Detta måste ses i ljuset av den tidigare utvecklingen i Sverige med otaliga koranbränningar.
Efter att al-Qaida snappat upp koranbränningarna och uttalat allvarliga hot mot Sverige har budskapet om att Sverige är ett prioriterat mål för islamistiska terrorgrupper spridits effektivt och brett.
Även om al-Qaida inte själv har kapacitet att genomföra storskaliga attacker finns det en stor grupp individer som självmant kan skrida till verket, antingen i Sverige eller utomlands.
Vad innebär detta för de svenskar som vill resa utomlands? Trots attacken i Bryssel finns det ingen allmän hotbild mot svenska som skulle behöva begränsa resandet till de flesta resmålen.
Men svaret på frågan beror mycket på resmålet.
De två mördade svenskarna i Bryssel hade oturen att befinna sig vid Molenbeek, ett bostadsområde som är känt för sina radikala miljöer och som har bidragit med flera rekryter till jihadistiska grupper i Syrien.
Gärningsmannen var säkert medveten om att många svenska var på stan på grund av fotbollsmatchen. Att gå på gatan med en gul svensk landslagströja vid Molenbeek gjorde de svenska männen till lätta offer.
Det finns i dag skäl för svenskar som befinner sig utomlands att undvika platser där det kan finnas våldsbejakande islamister, eller åtminstone hålla en låg profil.
Det handlar främst om vissa städer och områden i Mellanöstern, men man får använda sunt förnuft även på andra ställen som Molenbeek.
Men man ska inte gripas av allt för stora rädslor. Terrorismens logik bygger nämligen på att sprida rädsla bland allmänheten.
Terroristorganisationer hoppas att rädslan är ett verktyg för att påverka regeringarnas politik.
Historiskt sett har man dock sällan lyckats med detta. Terrorhot och attentat har i stället ofta galvaniserat motståndet till dessa organisationer.
Det vet också terroristorganisationerna själva, vilket har skapat en intern debatt om hur mycket våld som är nyttigt eller skadligt för deras förmåga att påverka regeringar eller för att mobilisera nya rekryter.
Nya rekryter behövs för framtida attacker och för att försäkra organisationers fortlevnad. Därför är det viktigt att inte spela i händerna på dessa organisationer.
Det andra syftet med att sprida rädsla är att straffa. Denna retorik finns även i hoten från al-Qaida som senast i september publicerade en text med en rubrik som hänvisade till ett oundvikligt ”Guds straff” mot Sverige. Men det var inte nödvändigtvis al-Qaida själv som skulle utmäta straffet utan man hoppades att rubriken skulle motivera ensamagerande att ta till våld.
Ensamagerande terrorister har nämligen en benägenhet att ta saker mera personligt, vilket gör straff till en mycket stark motivationskälla.
Straffet är inte riktat mot offren, även om det är de som dör, utan mot hela Sverige. Men om man lyckas motverka spridningen av rädslan bland allmänheten är möjliga gärningsmän mindre benägna att se terrorattentat som ett fungerande straff.
Även när Säpo höjde terrorhotsnivån till 4 på den 5-gradiga skalan, var man noga med att uppmana till vaksamhet – inte till rädsla.
Tyvärr är detta den nya verkligheten vi får leva med en tid framöver. Hämnd är en känsla som individer kan hysa en lång tid och därmed kan nya attacker dyka upp när man minst förväntar sig det.
Terrorismen kommer dock som vågor. I dag är Sverige ett prioriterat mål, men efter ett tag kommer fokus att vara på något annat. Det gäller att härda ut, gärna utan rädsla.
Marco Nilsson, docent i statsvetenskap vid Jönköping university, forskar om våldsamma konflikter och terrorism
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.