Väljarna får skulden för er dåliga klimatpolitik
Naturskyddsföreningen: Regeringen följer inte väljarnas åsikter i klimatfrågan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-20
DEBATT. Tre av fyra väljare som sympatiserar med regeringspartierna vill att Sverige ska nå klimatmålen. Även skillnaden mellan regeringens klimatpolitik och opinionens syn på klimatfrågan är stor.
Regeringens följer alltså inte sina väljares åsikter i klimatfrågan.
Klimatforskarnas varningar blir alltmer tydliga – de närmsta åren är helt avgörande för att undvika den värsta påverkan av extremväder på samhällen och ekosystem runt om i världen. Det är bråttom. Utsläppen måste ner nu, och vi kan inte vänta till framtiden.
Vid upprepade tillfällen har klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari lyft att det är viktigt med legitimitet och förankring i klimatfrågan.
Men i stället för att leverera förslag som både sänker utsläppen och skapar legitimitet skyller regeringen sin bristande klimatpolitik på väljarna. Men svenska befolkningen är inte ovillig. Det är tvärtom tydligt att man vill att klimatmålen ska nås.
Enligt en färsk Sifo-undersökning som Naturskyddsföreningen beställt vill tre av fyra svenskar att Sverige når klimatmålen. Detsamma gäller de väljare som sympatiserar med regeringspartierna.
Att regeringen varken följer opinionen eller sina egna väljare manifesteras i regeringens klimathandlingsplan. Planen innehåller ytterst få, om några, konkreta förslag på utsläppsminskningar i närtid.
Det måste ställas i motsats till de utsläppsökningar som regeringens politik i dag leder till, främst inom transportområdet: Sänkt drivmedelsskatt, sänkt reduktionsplikt, stoppad reform för reseavdragen, nya subventioner för flyget och så vidare.
et finns dessutom inte några konkreta uträkningar som visar hur målen kan nås. De beräkningar från Naturvårdsverket som regeringen har hänvisat till inkluderar åtgärder som regeringen har monterat ner.
Regeringen vill ha fullt fokus på det långsiktiga målet med nettonollutsläpp till 2045, medan de närstående målen till 2030, som riksdagen beslutat om, ska utredas och omformuleras.
Att endast fokusera på mål långt bort är förvånansvärt okunnigt. Hur mycket vi släpper ut i dag och de närmaste åren är avgörande för hur svårt och dyrt det blir att hantera klimatkrisen, eftersom dagens utsläpp minskar utsläppsbudgeten och fyller på växthusgaserna i atmosfären.
Med en tredjedel av mandatperioden i ryggen borde regeringen ha en plan att sjösätta, snarare än utredningar som sträcker sig in i nästa mandatperiod. 2030-målen blir alltmer utom räckhåll, såväl nationella som EU-mål.
Någon enskild lösning räcker inte för att utsläppsminskningarna ska bli tillräckliga, varken om det handlar om elektrifiering, kärnkraft eller reduktionsplikt. Det behövs en rad av åtgärder för att säkerställa en rättvis och kraftfull klimatomställning.
Transportsystemet behöver en genomgripande omställning, energisystemet likaså. Ny teknik och förnybar energi behöver kompletteras med effektiviseringar och beteendeförändringar som minskar energianvändning och transportbehov.
Jord- och skogsbruket behöver lagra mer kol, och industrin måste börja betala fullt för sina utsläpp och ställa om till resurseffektiva och hållbara produktionsmodeller inom naturens gränser.
En ansvarsfull regering måste förmedla klimatkrisens allvar och att en genomgripande omställning behövs, inte hemfalla åt kortsiktiga populistiska löften om billigare fossila drivmedel.
Det finns en annan opinion, och det är dags för regeringen att leverera en politik som både accepteras av befolkningen och minskar utsläppen.
Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.