Varför är ni på SLU så rädda för förändring?

Replik från Sveriges mjölkbönder om djurskyddet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-03-03

SLU-forskarnas inställning är föråldrad och de verkar rädda för förändringar som redan skett. Det enda vi vill ha är samma regler som resten av EU. Är det orimligt? Replik från Claes Jonsson, Sveriges mjölkbönder.

REPLIK. Ett antal forskare på Statens lantbruksuniversitet (SLU) skriver i en debattartikel att det är fel att regeringen tillsätter en konkurrenskraftsutredning.

Anledningen är att kostnaden för att Sverige har avvikande djurskyddsregler mot övriga EU ska tas med.

Vi anser att det är anmärkningsvärt att ni forskare på SLU är emot en utredning om hur lantbrukets konkurrenskraft kan förbättras.

Det är också anmärkningsvärt att man blundar för de problem som uppstår när en sugga på grund av att kultingarna blivit för stora får spenarna avbitna. Vi är inte experter på grisproduktionen men vi har aldrig hört några kollegor som vill börja svanskupera så det är en icke-fråga.

Det vi däremot vet mycket om är beteskravets påverkan på vår produktion.

När nuvarande djurskyddslagstiftning om bete kom för 35 år sedan var de flesta djuren uppbundna. Det fanns ett fåtal lösdrifter och den forskning som är gjord är från den tiden.

Ny forskning om bete tillåts inte i Sverige vilket man från SLU borde protestera emot om man inte vore rädd för förändringar.

Våra djur har nu i genomsnitt upp emot tre gånger så stor inomhusyta per ko som förr och majoriteten går lösa året om.

Vi vill ha valfrihet att själva bestämma det vi anser är bäst för våra djur. Det är vi som vet om och när bete är bra respektive dåligt för det enskilda djuret.

Vi konkurrerar hela tiden med övriga EU och världen om vem som ska producera mjölk och kött och den kampen har vi nu förlorat i 30 års tid. Hela tiden tappar produktion till andra länder och importen ökar.

Konsumenten har aldrig nekats att köpa mjölk från djur som går på bete. Tvärtom finns det gott om sådan mjölk i form av ekomjölk. Där är kraven på bete dessutom högre.

Trots att ekomjölken ur ett konsumentperspektiv borde vara bättre är det ett stort överskott på den. Konsumenten visar med all tydlighet att de inte vill ha betesmjölk liksom handeln som importerar mjölk och mjölkprodukter utan beteskrav.

SLU-forskarnas inställning till bete är föråldrad och de verkar rädda för förändringar som redan skett. Det enda vi vill ha är samma regler som resten av EU. Är det orimligt?


Styrelsen Sveriges mjölkbönder genom Claes Jonsson


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln