Vi måste ge våra barn chans att röra sig mer

Debattörerna: Lyssna på de unga när samhället planeras

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-11-05

helskärm

DEBATT. Trots att det är väl känt att fysisk aktivitet är en förutsättning för barns hälsa, så begränsas i dag barns möjligheter till rörelse.

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn ska vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen, men alldeles för många barn når inte upp till denna rekommendation, och trenden går snarare åt fel håll.

Allt fler studier visar att regelbunden rörelse inte bara ger fysiska hälsovinster utan även psykiska sådana. Faktum är att det inte finns något piller som ger samma positiva effekter på det mentala välbefinnandet som fysisk aktivitet.

Barn som kontaktar Bris vet ofta själva att det är bra för hälsan med träning och rörelse, men kan berätta att de upplever att det egna måendet, orken och bristen på tid kan stå i vägen. Andra hinder kan vara tillgången till den önskade aktiviteten eller föräldrars inställning.

Samtidigt uppger barn själva att de vill röra på sig mer än de gör i dag. I en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Bris där 1 000 barn i åldrarna 8–18 år deltog uppgav 1 av 3 att de vill röra på sig mer än de gör i dag.

Det kan inte vara upp till barn och unga själva att vända den här trenden.

Samhället behöver prioritera barns behov av rörelse, i skolan, på fritiden och i samhällsplaneringen. Om vi ska kunna se skillnad måste mycket mer göras för att skapa förutsättningar för barns rörelse i vardagen.

Då krävs att barn själva, deras behov och önskemål, inkluderas när vuxna fattar beslut som påverkar deras möjlighet till rörelse. För det är rentav omöjligt för vuxna att veta vad som gör en lekplats rolig och attraktiv utan att först fråga de barn som ska använda lekplatsen.

Bris nya rapport ”De säger att vi inte rör på oss” samlar barns egna röster, forskning och aktuella rapporter, samt goda exempel från verkligheten på hur det går att inkludera barn i utformandet av miljöer där de vistas i vardagen.

Rapporten visar att det inte behöver vara så omfattande. Det handlar inte alltid om stora investeringar och byggen, snarare om att jobba med det vi har.

Finns det ett träd som barn älskar att klättra i så kan vi välja att inte såga ner det. I ett klassrum kan det räcka med att eleverna får möjligheten att stå upp under lektionerna för att minska besvär från nacke och rygg.

Men det handlar framförallt om att börja lyssna och göra barn delaktiga i lösningarna.

Barns möjligheter till rörelse borde vara en av vår tids viktigaste prioriteringar. Vinsterna med fysisk aktivitet är stora, såväl för det enskilda barnet som för samhället i stort. Att skapa säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser för alla barn är också en del i uppfyllandet av hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Sammanfattningsvis vill Bris uppmana samhället att:

• Inkludera barn i planering, utformning och utvärdering av platser som är till för just barn, som skolgårdar, parker eller idrottsplatser.
• Skapa förutsättningar för barns rörelse. Satsa på utemiljöer som möjliggör och uppmuntrar till barns rörelsefrihet och kreativitet. Prioritera även rörelse inne i skolan.
• Se barns behov av rörelse som en folkhälsofråga. Det handlar om att prioritera barns och ungas förutsättningar att röra sig i vardagen, till exempel genom att fokusera på säkra skolvägar i samhällsplaneringen.  
• Fokusera på jämlikhet. Samhället måste aktivt kompensera de grupper av barn som riskerar att missgynnas genom särskilt fokus på jämställdhets- och hdtqi-perspektivet, barn med funktionsnedsättning och barn i socioekonomisk utsatthet.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Emma Bennwik, barnrättsspecialist Bris

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.