Inrätta en minnesdag för svensk slavhandel

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-11-10 | Publicerad 2015-10-07

Debattören: Dagens afrofobi är grundad i vår historia

DEBATT. Den 9 oktober 1847 frigavs de sista slavarna på den svenska kolonin Saint Barthélemy i Västindien. Slaveriet i Sverige förklarades officiellt avskaffat.

För att uppmärksamma Sveriges del i slavhandeln borde 9 oktober bli en minnesdag. Så kan vi även uppmärksamma den rasism som finns i vårt samhälle i dag.

Den transatlantiska slavhandeln är ett av de värsta brotten i mänsklighetens historia. Miljontals människor skeppades från Afrika över havet till Västindien och Amerika. Det var en ekonomi där människor behandlades som handelsvaror på det grymmaste av sätt. De som inte dog på båtarna kom fram till en tillvaro i slaveri för generationer.

Även Sverige hade del i detta. Svenska Afrikakompaniet bildades på 1600-talet av Louis de Geer och andra adelsmän. Kompaniet fick kungligt privilegium att driva svensk Afrikahandel. I klartext: köpa tillfångatagna afrikaner och skeppa dem över Atlanten för sälja dem där.

Sverige försökte flera gånger att skaffa sig en koloni och lyckades 1784 med ön Saint-Barthélemy. Antalet slavar ökade kraftigt under det svenska styret. Saint-Barthélemy utropades till frihandelszon och den svenska kungen gjorde snart ön till en knutpunkt för slavhandel.

Det går en tydlig linje från slavhandeln till dagens rasism mot personer med afrikanskt utseende. Afrofobin kommer inte från ingenstans, den är grundad i vår historia.

Fram till första hälften av 1900-talet visades afrikaner upp som levande utställningsföremål på svenska nöjesparker. Synen på afrikaner som primitiva har funnits kvar i kulturen mycket längre än så – och saknas inte heller idag. Men 1960- och 70-talen medborgarrättsrörelser har gjort mycket mot rasismen.

Genom att förstå och erkänna historisk rasism kopplad till kolonialismen, förstår vi bättre det som finns i samhället i dag. Därför är det allvarligt att Sveriges roll i den transatlantiska slavhandeln är något som knappt berörs i skolböckerna. Inte heller på universitet och högskolor har ämnet getts den tyngd det förtjänar.

Vi vet att dessa rasistiska föreställningar om afrikaner påverkar afrosvenskars vardag i Sverige. Det kan handla om att utsättas för glåpord på skolgården. Det kan vara att mer sällan än andra få det jobb man är kvalificerad för. Eller det kan innebära att drabbas av våld och hot. Antalet anmälda hatbrott med afrofobiska motiv har ökat kraftigt under de senaste åren och jämfört med andra hatbrott är andelen våldsbrott särskilt hög. Rasismen mot afrosvenskar hänger tätt samman med hur Västvärlden har behandlat afrikaner genom historien. Den förra regeringen gav Mångkulturellt centrum i uppdrag att kartlägga afrofobin i Sverige. Rapporten visar tydligt på en strukturell diskriminering.

Vi vill ha ett samhälle där rasismen inte har några klyftor kvar att växa i. Därför måste arbetet mot ekonomiska orättvisor alltid gå hand i hand med arbetet mot rasism och diskriminering. Ett erkännande av Sveriges roll i slavhandeln är ett viktigt steg i det arbetet.

Vänsterpartiet vill att 9 oktober görs till nationell minnesdag för att hedra offren för den svenska transatlantiska slavhandeln. Vi vill även att regeringen tar initiativ till en vitbok kring Sveriges roll i slavhandeln. Det borde vara ett självklart steg för en regering som redan i sin regeringsförklaring för 2014 konstaterade att rasism inte ska ha någon plats i Sverige.

Låt oss börja med att synliggöra Sveriges historiska roll och ansvar. Samtidigt ska vi använda denna minnesdag för att uppmärksamma och bekämpa den rasism som drabbar många i Sverige idag.

Christina Höj Larsen

Antirasistisk talesperson Vänsterpartiet