Ungas utbrändhet hotar demokratin
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-10-02 | Publicerad 2015-09-25
Debattörerna: Det blir som ett svart hål där framtida ministrar och ledare försvinner
Stress förstör inte bara för enskilda individer, det är också ett demokrati- och jämställdhetsproblem.
I civilsamhället är det speciellt förödande där upp emot en tredjedel har sökt vård för sina stressymtom. Unga kvinnor tackar nej till uppdrag eller hoppar av i förtid för att de mår dåligt av stressen.
Det blir som ett stort svart hål där framtida ministrar, VD:ar och ledare försvinner. Därför behöver en nollvision mot utbrändhet i det unga civilsamhället, alltså de ungas egna organisationer som till exempel elevråd, nykterhetsrörelsen, föreningar, miljögrupper och politiska förbund.
Stressen bland unga är ett inte bara ett folkhälsoproblem, det är även ett hinder för demokrati och jämställdhet. Stress drabbar unga kvinnor till den grad att de avstår från uppdrag som de egentligen är intresserade av eller avslutar sitt engagemang i förtid. Det leder till en skev fördelning av makt.
Det leder också till att många av de som skulle kunna gå vidare till att bli framtidens ledare inom politik och näringsliv hoppar av den banan och ägnar sig åt något annat där de kan brinna utan att brinna upp.
Det har länge varit känt att stress är ett växande problem bland unga, ändå görs inte tillräckligt mycket åt det. Undersökningar gjorda bland 16-åringar visar att upp emot 46 procent av flickorna är allvarligt stressade, vilket är mer än dubbelt så många jämfört med pojkar. Samhället sätter unga kvinnor i en rävsax. De ska både ta ansvar för att de lyckas och att de inte tar på sig för mycket.
Maktsalongens egen undersökning om stress i det unga civilsamhället visar att tre gånger så många menar att stress är ett problem i deras uppdrag i relation till dem som inte upplever det som ett problem. Det är inte unga kvinnors engagemang det är fel på och det får aldrig vara upp till enskilda individer att behöva lösa problemen som orsakas av en organisation som arbetar på fel sätt.
Det är organisationernas uppgift att ta ansvar för att skapa förutsättningar för engagemang som är hållbara.
Politiken har också en viktig roll i att skapa förutsättningar för ett hållbart engagemang hos unga. Stress och utbrändhet är ett komplext problem som kräver många olika lösningar. Det behövs en hälso- och sjukvård som hjälper unga med sina problem, inte bara skriver ut medicin och ber unga kvinnor lugna ner sig.
Villkoren för ungas organisering behöver också förändras.
Det bidragssystem som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och andra stora bidragsgivare står för är en viktig del av finansieringen av många organisationer Det behöver blir mer hållbart och långsiktigt. Det ensidiga fokuset på projektbidrag leder ofta till att unga i organisationerna måste slå knut på sig själva för att komma på nya projektidéer samtidigt som det är svårt att finansiera grundverksamheten.
Men det viktigaste arbetet börjar i organisationerna. Vi som skriver under har bestämt oss för att anta en nollvision mot utbrändhet i våra organisationer. Det innebär att vi åtar oss att arbeta för att inga unga ska behöva bli utbrända på grund av sitt engagemang. Vi kommer arbeta för att ge de som engagerar sig hos oss så bra förutsättningar som möjligt och vi ska tillsammans sträva mot att ingen ung blir utbränd.
Nu utmanar vi resten av civilsamhället att följa med oss.
Sara Haraldsson
Sofia Brändström
Grundare av Maktsalongen
Rebecka Prentell
Ordförande LSU – Sveriges ungdomsorganisationer
Kristin Öster
Ordförande Saco studentråd
Lovisa Persson
Ordförande Förbundet Vi Unga