Vinstjakt i skolan ska bort – inte valfriheten

Debattören: Sverige är extremt som tillåter oreglerat vinstuttag

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-09-18 | Publicerad 2017-09-15

När vinst tillåts vara den främsta drivkraften för att driva skola sätts skolans kunskapsfokus längst bak i klassrummet, skriver Lena Hallengren.

DEBATT. Den oreglerade vinstjakten gör inte bara att välfärdens resurser läcker, utan bidrar också till flera negativa konsekvenser för skolans verksamhet och eleverna.

Regeringens kommande förslag att begränsa vinstjakten skulle göra att Sverige blir mer likt övriga västvärlden. Vi är extrema med att tillåta oreglerad vinst i skolan, många länder har valfrihet utan vinst. Inget annat land kombinerar offentligt finansierad skola med avreglerad etableringsrätt och ett fritt vinstuttag.

Skolan ska styras av vad som ger bästa möjliga utbildning och höga betyg ska ges för att eleverna uppnår kunskapskraven – inte för att det ger en bra bild av skolan.

Att driva skola är nämligen inte som att driva vilket annat företag som helst. Det innebär att ta ansvar över barn och ungdomars framtid och innefattar myndighetsutövning. En elev kan inte reklamera eller få tillbaka en misslyckad utbildning.

Dagens system har lett till att skolor har gått i konkurs efter överetablering och misskötsel och tiotusentals elever har plötsligt stått utan skola. Det har hänt att förskolebarn har fått knäckebröd och vatten till frukost och elever med särskilda behov nekats plats på den skola de valt. Det är inte acceptabelt.

Därför ska syftet med svensk skola inte vara vinstmaximering. För när vinst tillåts vara den främsta drivkraften för att driva skola sätts skolans kunskapsfokus längst bak i klassrummet. Betyg blir ett konkurrensmedel, marknadsföring blir viktigare än utbildning och färre lärare med lägre löner får betala priset för vinstjakten.

Vi är tydliga med att valfriheten är här för att stanna och att vi behöver fortsätta utveckla bra kvalitetskrav.

Många friskolor håller hög kvalitet och har nöjda elever och föräldrar. Seriösa företag och idéburna aktörer kommer därför fortsätta att bedriva bra och populära skolor.

Ett starkt skolsystem behöver en mångfald och politiker som litar på professionerna i skolan. Men de borgerliga partierna tillsammans med SD vill släppa fram alla möjliga aktörer i skolan, vissa med andra drivkrafter än bra utbildning.

Tyvärr vill inte de borgerliga partierna se några som helst problemen med nuvarande avsaknad av regelverk. I stället för att hitta konstruktiva lösningar över blockgränsen har man valt att helt stänga dörren. Än mer obegripligt är det att Sverigedemokraterna, som gick till val på att helt förbjuda vinster i skolan, nu med näbbar och klor ivrigast försvarar stora skolkoncerners rätt att fritt dela ut skattepengar till sina ägare.

Samtidigt som de borgerliga partierna motsätter sig alla former av regler för hur vi säkerhetsställer seriösa aktörer inom skolan så har de i riksdagen aldrig aktivt arbetat för höjda kvalitetskrav. När kvalitetskraven på skolor skärpts, som kravet på skolbibliotek, har det varit de rödgröna partierna som drivit fram dem.

Vi socialdemokrater vill utveckla den svenska modellen. Det är dags att Sverige får ett regelverk som premierar långsiktighet och seriösa aktörer i välfärden.

I decennier har människor väntat på att vi ska lösa problemen med att skattebetalarnas pengar läcker ut från välfärden.


Lena Hallengren, ordförande riksdagens utbildningsutskott (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.