Vad försöker staten dölja kring Estonia?
Anhöriga till offren: Vi kräver nya dykningar för att få fram sanningen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-10-06
DEBATT. Tack vare ett modigt och kvalificerat journalistiskt och tekniskt arbete ser vi möjligheten att den verkliga sanningen om Estoniakatastrofen snart kommer fram.
I Haverikommissionens rapport på sidan 120 står det att ”Ingen annan yttre skada observerades på vraket än den på visiret och i området kring främre rampen”.
Nu har man hittat ett hål i skrovet, därmed är rapporten bevisligen felaktig. En möjlighet är att man inte undersökt skrovet, vilket i så fall väcker frågor om vilka andra felaktigheter som kan finnas i rapporten. Hur kan någon fortsätta påstå att man har förtroende för haverirapporten?
Hålet som nu har upptäckts och filmats i Estonias skrov ligger delvis under vattenlinjen. Enligt experter var det nödvändigt, för att det snabba sjunkförloppet skulle kunna förklaras. Nu måste vi få ett svar på varför hålet finns där, det får vara slut på alla spekulationer.
Den som i dag spekulerar i hur hålet har kunnat uppstå, har också en skyldighet att leda sina påståenden i bevis.
I dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” och som finns på Dplay, uttalar sig en dykare i avsnitt två om känslorna av att behöva lämna offren i vraket: ”Vi var chockade, det hade varit enkelt att ta upp kropparna, bara vi fått en sådan order”.
Etiska rådet lyssnade bara på Sjöfartsverket som beskrev omhändertagandet av kroppar som mycket komplicerat och beslutade därför att rekommendera regeringen att inte ta upp de omkomna.
Om det visar sig att de lämnades på katastrofplatsen för att dölja orsaken till förlisningen kommer kritiken att bli hård mot de som fattade beslutet. Detsamma gäller dem som i dag motarbetar att sanningen kommer fram.
Lagen om gravfrid får inte vara ett hinder för att undersöka vraket med dykare. Statsminister Stefan Löfven fick frågan om han kunde tänka sig att ändra lagen om gravfrid. Svaret blev, bara två dagar efter fyndet, ”nej”.
Om man inte kan göra ett undantag, är det dock möjligt att göra en tillfällig, tidsbegränsad ändring av lagen, som man gjort med andra lagar under pandemin. En sådan lagändring, som ger dykare möjlighet att undersöka vraket, kan ske på bara några dagar.
Det strider inte heller mot det internationella avtalet om gravfrid, som avser att skydda mot plundring och som Estland har som lag.
Vad vill den svenska staten fortsätta att dölja, genom att inte göra en ny undersökning av vraket? Det verkar för oss som att man inte vill få fram den verkliga sanningen eller vem som har ansvaret för katastrofen.
Vi kräver att den svenska regeringen skyndsamt beslutar om en officiell undersökning av hela vraket och havsbotten, med hjälp av dykare och modern teknisk utrustning, i syfte att få veta varför M/S Estonia sjönk på under en timme. Uppdraget måste ges till en öppen, oberoende internationell kommission där vi får full insyn.
Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga, SEA
Lennart Berglund, ordförande
Bertil Calamnius, styrelseledamot
Göran Claesson, styrelseledamot
Lasse Johnsen, styrelseledamot
Lennart Nord, styrelseledamot
Ville Torsti, styrelseledamot
Monica Köpsén, styrelsesuppleant
Örjan Norlin, styrelsesuppleant
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.