Låt inte skolan göra sexåringar ätstörda

Debattören: KI:s familjestödsprogram är fel väg att gå

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Ätstörningsproblematik drabbar allt yngre. Det finns sätt att prata om kost och hälsa på – men Karolinska Institutets familjestödsprogram till skolorna är långt ifrån rätt. En glass ska fortsätta få vara en god glass hos våra barn, skriver Moa Lunneborg.
Ätstörningsproblematik drabbar allt yngre. Det finns sätt att prata om kost och hälsa på – men Karolinska Institutets familjestödsprogram till skolorna är långt ifrån rätt. En glass ska fortsätta få vara en god glass hos våra barn, skriver Moa Lunneborg.

DEBATT. ”En frisk skolstart”, så heter det familjestödsprogram som folkhälsoforskare på Karolinska Institutet har framställt med syfte att främja hälsa hos barn som går i förskoleklass eller årskurs 1.

Detta program ska erbjuda arbetssätt anpassade för både elevhälsan, lärare samt barnfamiljer för att öka medvetenheten kring hälsosamma levnadsvanor.

”Detta är jätteviktigt. Våra barn behöver lära sig grunderna i en balanserad kost och hälsa för att må bra” tänker nog många.

Hos mig slår larmet i gång direkt. Likt en brandvarnare med röda, blinkande, lampor.

Jag läser vidare bland skolmaterialet. Jag sveper bland syften, mål och förslag på lektioner. Jag stannar till och försöker förstå.

Jag försöker förstå hur detta arbete ska främja hälsa utan att våra sexåriga barn ska bli ätstörda. Jag tvingas blinka några gånger och fylls av frustration och rädsla.

Att ätstörningsproblematik sjunker i åldrarna har det redan slagits larm om. Det finns sätt att prata om kost och hälsa på men detta familjestödsprogram är långt ifrån rätt.

Låt mig berätta varför.

Barn ska aldrig behöva ta något ansvar över vad de äter, det är föräldrarnas ansvar.

Ett av de primära symtomen vid en ätstörning är det starka behovet i att ha kontroll. Kontroll över vad som ska ätas, när det ska ätas, hur det ska ätas och var det ska ätas.

Denna kontrollerade vardag skapar dåliga mönster, rädslor kring mat och till slut en skev uppfattning om vad som faktiskt är hälsosamt. Det finns inte längre någon balans.  

Att ha lektioner med klassrumsövningar där eleverna ska göra tumme upp eller tumme ner beroende på om de tror maten är hälsosam eller ohälsosam, att ge ut läxor där barnen ska sätta ett rött eller grönt kryss om de äter en grönsak eller en glass eller att ha ”hälso-tipspromenader” där frågorna handlar om vad som är nyttigast och onyttigast eller vad som är mer hälsosamt än det andra är inte att främja hälsa.

Karolinska Institutet väljer att kalla dessa material för pedagogiska övningar kring hälsa. Jag vill påstå att denna medvetenhet kring mat, om vad som anses som bra eller dåligt, hälsosamt eller ohälsosamt skapar inget annat än ett skadligt synsätt på mat.

En hamburgare är en saftig hamburgare, en sallad är en krispig sallad och ett glas med saft är ett svalkande glas med saft. Allt har olika innehåll och ger olika förutsättningar, men det är varken nyttigt eller onyttigt.

Det är mat och energi som kroppen behöver för att våra barn ska orka spela fotboll på rasten eller simma på simskolan.

”En frisk skolstart” startar med redan friska barn men jag är rädd för att vi, genom detta arbete, skapar en medvetenhet i våra barn som till slut kommer göra mer skada än nytta.

Jag ser tanken med familjestödsprogrammet men jag ser också det farliga. Kanske är det för att mina ögon är mer vakna inom ämnet, kanske för att jag själv vet hur svårt det är att lära om när kunskaperna om kalorier och innehåll redan finns där.

Jag vill bara att en glass ska fortsätta få vara en ljuvligt god glass hos våra barn. En glass som inte blir förknippat med varken röda kryss eller sockerrädsla.

Kan vi inte låta barn få vara barn så länge det går? Vi vet sorgligt nog att samhällets skeva kroppsideal och påhittade dieter kommer att nå dessa barn ändå.

Tänk om och tänk rätt.


Moa Lunneborg, 22 år och undersköterska från Uppsala


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

LÄS VIDARE