Åldersgränsen för våra soldater behöver höjas
Försvarsministern: Det krävs fler värnpliktiga och officerare för att försvara Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-01-07
DEBATT. Det behövs fler värnpliktiga, soldater och officerare för att försvara Sverige. Därför ska flera regler och lagar ses över så att fler kan tjänstgöra mer åt Försvarsmakten.
Den yttersta garanten för vår frihet och vårt oberoende är Försvarsmakten och dess personal. I en kraftigt försämrad omvärld, med snabba, komplexa och svårförutsägbara skeenden, behöver vi säkerställa att vi har tillgång till den kompetens som krävs.
Regeringen har därför beslutat att den tidigare rikshemvärnschefen, generalmajor Roland Ekenberg, ska utreda ett antal olika frågor i syfte öka den personella tillgängligheten och uthålligheten i det militära försvaret.
Omvärldsläget har fått genomgripande följder för vår försvars- och säkerhetspolitik, något som med all tydlighet visar sig i att försvarsanslagen fördubblats på fyra år: från 60 miljarder 2020 till 119 miljarder 2024.
Fördubblade resurser innebär inte per automatik fördubblad försvarsförmåga, men det skapar förutsättningar för en kraftigt ökad förmåga.
Avgörande för detta är dock att det finns personal som över tid kan bemanna befattningarna.
Det militära försvarets viktigaste uppgift är att kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp. Grunden för vår försvarsförmåga är krigsförbanden - samövade krigsförband som är uppfyllda med både personal och materiel.
Värnplikten kommer fortsatt utgöra grunden för Försvarsmaktens framtida personalförsörjning. Erfarenheter från kriget i Ukraina och det kraftigt försämrade omvärldsläget har tvingat fram utveckling och omprövningar på en mängd olika områden, bland annat inom personalområdet.
Försvarsmakten ser samtidigt annorlunda ut och ska verka i ett förändrat samhälle. Det finns därför goda skäl att se över delar av det regelverk som styr Försvarsmaktens personal avseende såväl värnpliktiga, gruppbefäl, soldater och sjömän, som yrkes- och reservofficerare samt civila.
Försvarsmaktens kommer även framgent utgöras av flera olika personalkategorier, med grunden i värnplikt.
Kontinuerligt och tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K/T) utgör kärnan i stående förband och ger - tillsammans med hemvärnet – en god förmåga att agera snabbt innan kriget brutit ut och intill övriga krigsförband mobiliserats.
För värnpliktiga ska utredaren bland annat se över hur värnpliktiga i anslutning till grundutbildningen kan användas för exempelvis beredskapsuppgifter i fredstid.
Utredaren ska även se över den övre åldersgränsen för när skyldigheten att fullgöra värnplikt vid höjd beredskap upphör. I dag är gränsen 47 år och har så varit sedan 1941.
Att vara soldat eller sjöman är inget livstidsyrke, men det är lika lite ett korttidsyrke. Efter 8+4 år som kontinuerligt anställd soldat finns det i dag ingen laglig möjlighet till fortsatt anställning som GSS/K.
Samtidigt är just tillgång till erfaren personal en begränsande faktor i den omfattande tillväxt som regering och riksdag beslutat om.
Både officerare och anställda soldater har de senaste åren gått mycket tungt med många prioriterade uppgifter att lösa: utbildning av ukrainska soldater och officerare, utbildning av värnpliktiga, beredskap och nationella insatser. Att erfarna soldater, som av olika anledningar väljer att inte läsa vidare till specialistofficer, slutar trots att förbanden i vissa fall gärna haft dem kvar, är hämmande för tillväxten.
Utredaren ska därför se över dagens regelverk för att eventuellt möjliggöra för undantag i de fall både arbetsgivare och arbetstagare önskar fortsätta anställningen även efter 8+4 år.
Samtidigt har bland annat Riksrevisionen i sin rapport om personalförsörjningen från 2022 identifierat att alltför få soldater/sjömän som stannar i anställningen tillräckligt länge. U
tredaren ska därför kartlägga förekomsten av tidiga kontraktavslut och vid behov föreslå kostnadseffektiva lösningar för att få fler GSS att kvarstanna i Försvarsmakten under en längre tid. Det kan exempelvis handla om ekonomiska premier liknande de som idag finns för reservofficerare.
Utredaren ska även se över frågorna om reservofficerares rätt till tjänstledighet för tjänstgöring i Försvarsmakten och deras tjänstgöringsskyldighet. Idag saknar reservofficerare, till skillnad från GSS/T, såväl en uttrycklig rätt till tjänstledighet som en uttrycklig tjänstgöringsskyldighet.
Utredningen och dess slutsatser kommer bli ett viktigt verktyg för att öka vår militära förmåga. Personalen är - och kommer förbli - den enskilt mest avgörande faktor om vi ska lyckas.
Att undanröja hinder och skapa incitament för en god personalförsörjning av Försvarsmakten blir därför avgörande. Utredningen ska presentera sina slutsatser senast den 1 juli 2025.
Pål Jonson, försvarsminister (M)
Jörgen Berglund, gruppledare i Försvarsutskottet (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.