Varför röstar S nej till ny kärnkraft?

Kristersson, Busch och Pourmokhtari: Dags att ni bekänner färg

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-12-03

Så fort S tvingas ta ställning till kärnkraften i skarpa beslut, säger de nej eller ingenting alls. Alla riksdagens partier borde ställa sig bakom färdplanen för kärnkraft, precis som alla har ställt sig bakom klimatmålet om netto noll utsläpp 2045, skriver statsministern, energi- och näringsministern och klimat- och miljöministern.

DEBATT. I helgen skedde något historiskt under FN:s klimatmöte i Dubai. Över 20 länder skrev under en deklaration med målet att tredubbla kärnkraften fram till år 2050. I kärngruppen ingår Sverige tillsammans med länder som USA, Frankrike, Storbritannien och Sydkorea.

Klimatomställningen ändrar nu synen på kärnkraftens betydelse runtom i världen.

Inför mötet riktade till exempel FN-organet WMO en uppmaning till Tyskland att ompröva sin kärnkraftsavveckling. Annars får Tyskland svårt att fasa ut stenkolet. Varje land bestämmer sin egen energimix, men valen får globala utsläppskonsekvenser.

 

USA:s klimatsändebud John Kerry deltog också i mötet i Dubai och han var kristallklar i sitt tal: ”Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik”.

Sverige lyftes av flera länder fram som en förebild. Och vi har mer att göra men också mycket att vara stolta över:

Vårt elsystem består till 98 procent av fossilfria energikällor. Att vi har lyckats fasa ut det fossila beror i hög grad på kärnkraftsutbyggnaden på 70- och 80-talen.

 

Den resan ska Sverige nu göra en gång till. Elproduktionen ska fördubblas till år 2045 för att elektrifiera transporter och industrier. Det kommer minska våra utsläpp och stärka vår konkurrenskraft.

Steg för steg lägger samarbetspartierna fram konkreta förslag som banar väg för ny kärnkraft i stor skala. Det är bara att räkna baklänges hur fort det måste gå. Matematik, som John Kerry sa.

 

Internationellt finns alltså en växande enighet. Det är bra, men det svenska näringslivet skulle ha stor nytta av samma enighet nationellt, i Sverige, för de behöver långsiktiga spelregler för långsiktiga beslut.

Därför bjöd regeringen in oppositionen i höstas till energisamtal för att skapa bred uppslutning för stabila spelregler.

 

Alla riksdagens partier borde ställa sig bakom färdplanen för kärnkraft, precis som alla partier har ställt sig bakom klimatmålet om netto noll utsläpp 2045.

För har man ingen energipolitik så har man ingen klimatpolitik. I stället ser vi hur de fyra rödgröna partierna nu skapar nya låsningar där Miljöpartiets nya språkrör lovar att aldrig sätta sig i en regering som bygger ny kärnkraft.

 

Socialdemokraterna däremot låter numera mer positiva till kärnkraft. I vart fall om man jämför med den kategoriskt stängda dörren när Magdalena Andersson var ny som partiledare.

Om det stämmer vore det bra, men då måste retoriken följas upp i praktiken. Ord och handling går inte ihop. Här är tre exempel:

 

  1. I veckan röstade S nej till att tillåta nya reaktorer på fler ställen än exakt vid dagens kärnkraftverk. Det innebär att S i så fall inte vill tillåta etablering av små modulära reaktorer (SMR) i Norrland för att stötta den gröna, energiintensiva omställningen där.
  2. I juni röstade S nej till att byta ut det gamla energipolitiska målet från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”. Och alla vet att det är ord som betyder ja eller nej till kärnkraft.
  3. I Europaparlamentet vägrade nyligen S att ta ställning för att kärnkraften från och med nu ska räknas in som fossilfri teknik och få samma regler som andra fossilfria.

 

Mönstret är alltså tydligt. Så fort Socialdemokraterna tvingas ta ställning till kärnkraften på riktigt i skarpa beslut, säger de nej eller ingenting alls.

Antingen för att de fortfarande – efter 40 år – fortfarande är splittrade i frågan, eller för att de inte vågar utmana V och MP. Deras agerande hotar viktiga investeringar i ny kärnkraft.

Regeringen går vidare i högt tempo och frågan till S hänger i luften: Är de för eller emot kärnkraften? När Sverige går i bräschen internationellt för ny kärnkraft vore det bra om inte det arbetet undermineras av S. Det är dags att bekänna färg.


Ulf Kristersson, statsminister
Ebba Busch, energi- och näringsminister
Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.