För många föräldrar anmäler oss lärare

Debattörerna: Prata med oss i stället – utan samverkan fungerar inte skolan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2018-02-12 | Publicerad 2018-02-11

Under de senaste tolv åren har antalet anmälningar till Skolinspektionen femdubblats. Det är svårt att förklara ökningen på annat sätt än att föräldrar är mer benägna att anmäla, skriver debattörerna.

DEBATT. Majoriteten av alla föräldrar hyser stor respekt för skolan och bidrar med en god samverkan. Samverkan handlar om att kunna föra konstruktiva diskussioner, där det ingår att kritisera och ta del av varandras åsikter för att skapa bästa förutsättningar för eleverna. Det ingår också att kunna ta till sig kritik och besvara den om man anser den vara felaktig, detta utan att riskera repressalier.

I den dagliga föräldrakontakten är det ofta konflikter mellan elever som ligger till grund för långa konversationer med läraren, detta via samtal eller mejl.

Det är vanligt förekommande att incidenter mellan lärare och elev kopplat till denna konflikt ska diskuteras, alltså hur läraren hanterat situationen.

Konflikter och missförstånd är och har alltid varit, en del av skolvardagen där skolan har ett ansvar att hjälpa eleverna. Vi samtalar kontinuerligt med barnen och försöker ge dem verktyg att kunna hantera situationer som uppstår. Värdegrundsarbetet ska alltid genomsyra undervisningen och vi lärare gör allt vi kan för att våra elever ska ha en bra inlärnings- och arbetsmiljö utifrån deras förutsättningar. Detta kräver tid, både till förebyggande arbete och till att kunna ta tag i problem när de väl uppkommer.

Ett växande problem är att vi i dag är många som av rädsla för anmälningar till Skolinspektionen, måste lägga allt mer tid på att dokumentera incidenter i stället för att arbeta förebyggande med välplanerade lektioner och rutiner för konflikthantering.

Det är också otydligt med vad som räknas som en kränkning. För att ha ”ryggen fri” måste i stort sett allt dokumenteras, vilket kan innebära att det dagligen behöver skrivas rapporter som ska lämnas in till skolledning. Då detta tar otroligt mycket tid påverkar det arbets- och inlärningsmiljön negativt för både lärare och elever. Ett ständigt fokus på konflikter skapar endast mer konflikter.

Mellan 2005 och 2017 femdubblades antalet anmälningar till Skolinspektionen från under 1 000 till cirka 6 000. Det är svårt att förklara detta på annat sätt än att benägenheten att anmäla blivit större.

Det är en realitet att vi har problem med föräldrar som hotar med – eller anmäler till Skolinspektionen – när åsikter går isär. Det är inte att samverka, det gör i stället att lärarna känner sig otrygga vilket indirekt påverkar eleverna. Det riskerar också att rubba en av skolans grundstenar, att alla elever ska behandlas likvärdigt.

När lärare på grund av rädsla kopplat till specifika elever och deras föräldrar tvivlar kring hur de ska agera vid olika situationer innebär det en stor risk för eleverna.

Vi strävar alltid efter ett väl fungerande samarbete mellan skola och hem, ett samarbete som grundar sig i ömsesidig respekt och tillit.

Vi har ju samma mål – att eleverna ska må bra och utvecklas. De som har mest att vinna på en god samverkan är alltid eleverna.

Huvudman har ett ansvar att skapa tydliga ramar för föräldrakontakten, inte bara för lärarna utan också för föräldrarna.

Skolinspektionen har också ett ansvar att tydliggöra processen, att en konflikt alltid ska diskuteras med lärare och rektor innan kontakt med dem tas.

En anmälan till Skolinspektionen är i många fall onödig och kan lösas lokalt mellan inblandade parter, något Skolinspektionen nu verifierar på sin hemsida när man skriver att huvudmannen, det vill säga den som ansvarar för skolan, ofta inte känner till elevens situation när de får in en anmälan.

I minst 30 procent av ärendena har huvudmannen inte först fått möjlighet att agera. Så kan vi inte ha det.


Simon Sandström, lärare årskurs FK-6, Stockholm
Mia Kempe, lärare årskurs 1–6, Sigtuna
Susanna Sjögren, lärare årskurs 6–9, Solna
Carina Lundberg, lärare årskurs 4–6, Jönköping
Pernilla Fransson, gymnasielärare, Upplands Väsby
Jonas Fried, lärare årskurs 7–9, Göteborg
Lars Nilsson, gymnasielärare, Kristianstad
Magnus Hedlund, lärare svenska årskurs 7-9, Stockholm
Håkan Pettersson, yrkeslärare gymnasiet, Jönköping
Marie Tengmark, lärare årskurs 6–9, Stockholm
Annelie Lundh, lärare årskurs 7–9, Solna
Maria Cronqvist, gymnasielärare, Umeå
Niklas Blixt, gymnasielärare, Västervik
Jessica Olsson, lärare årskurs 4-9, Eskilstuna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln