Sverige måste öka stödet till Ukraina
Upprop till riksdag och regering: De strider för oss
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-01-28
DEBATT. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har ställt Europa och världen inför vår tids största hot mot fred, frihet och demokrati. Ukrainas folk för striden för oss.
Undertecknade är övertygade om att de flesta svenskar, liksom vi, är djupt berörda av kriget och önskar bidra till kampen mot Putinregimens territoriella maktambitioner. Vi är många som ställer oss bakom Sveriges uttalade stöd till Ukrainas försvar.
Men i dag startar vi ett upprop till riksdag och regering för att Sverige ska göra mer och att det sker nu. Senare kan det vara för sent.
Hittills har västs bistånd till Ukraina, om än omfattande och helt avgörande för Ukrainas motstånd, tyvärr kännetecknats av för lite, för långsamt.
Det gäller även Sveriges bistånd, trots att vi är ett av Europas rikaste länder.
Hjälpen måste komma fram utan dröjsmål om Ukraina inte ska utplånas och annekteras av Ryssland. Hur länge kan vi fortsätta att åse hur Putins brutala anfallskrig ödelägger Ukraina och våldtar ett annat europeiskt folk?
Vi uppmanar därför riksdag och regering att omedelbart kraftigt utöka Sveriges militära och ekonomiska bistånd till Ukraina.
Målet bör vara att under 2024 minst nå upp till samma nivå relativt våra samlade inkomster som Litauen, som är det land inom EU som ger det mest generösa biståndet.
Sverige ger i dagsläget 0,5 procent av BNP, Litauen 1,4 procent eller nästan tre gånger mer. Kan Litauen, kan Sverige!
Diagrammet nedan visar det bilaterala stödet till Ukraina från en rad länder. Det visar att Sverige ligger på elfte plats och att Norge ligger i topp med hela 1,6 procent av BNP.
Som en av oss visat har det svenska Ukrainastödet hittills varit blygsamt – totalt 30 miljarder kronor men mindre än 20 miljarder på årsbasis – också jämfört med statens åtaganden för andra kriser såsom pandemin (413 miljarder i beslutade stöd) och elprischocken (59 miljarder), och särskilt med våra totala årliga skatteintäkter på över 2 500 miljarder.
Även en trefaldig ökning från en så låg nivå borde kunna genomföras snabbt.
Ukrainas kamp för sin överlevnad är också en kamp för vår egen och hela Europas säkerhet. Därför måste vi vara med och betala priset för att stoppa Putinregimens imperialistiska ambitioner. Men västs stöd vacklar nu och en krigströtthet tycks breda ut sig.
Vi kan inte längre räkna med att USA fortsätter att backa upp Ukraina lika kraftfullt som hittills. EU har ännu inte fullt ut axlat sitt ansvar för Europas framtid. EU:s ekonomi är tio gånger större än Rysslands. Därför skulle vi med gemensamma krafter kunna rädda Ukraina. Om viljan finns.
Sverige bör givetvis stödja initiativ till ökat stöd för Ukraina som tas på EU-nivå men vi behöver inte invänta nya EU-beslut. Vi kan och bör agera nu. Med förebild i länder som Litauen och Norge. Låt oss visa Ukraina att vi kan och vill!
Vi uppmanar riksdag och regering:
- att kraftigt öka Sveriges militära och ekonomiska stöd till Ukraina.
- att kraftigt öka stödet till de ukrainare som sökt skydd i Sverige.
- att göra detta nu, inte längre fram när det kan vara för sent.
Inga-Britt Ahlenius, fd generaldirektör RRV, fd chef för FN:s revision
Lars Anell, fd ambassadör
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Stockholms universitet och forskare på Institutet för näringslivsforskning
Agneta Dreber, tidigare borgarråd och generaldirektör
Leif Pagrotsky, fd statsråd (S)
Michael Sohlman, fd vd Nobelstiftelsen och fd ordförande för Utrikespolitiska institutet
Daniel Suhonen, chef fackliga idéinstitutet Katalys, författare och debattör
Birgitta Swedenborg, Ph.D. nationalekonomi
Hans Tson Söderström, fd SNS-chef och adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Daniel Tarschys, professor em, fd generalsekreterare i Europarådet
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Institutet för näringslivsforskning
Bengt Westerberg, partiledare för Folkpartiet 1983–1995, socialminister 1991–1994, ordförande Frisinnade klubben
Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap, Uppsala universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.