Turkiet är inte någon demokrati, Billström
Debattörerna: Att regeringen sprider falska påståenden är djupt oroande
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-11-01
DEBATT. Redan under första dagen på jobbet meddelade vår nye utrikesminister Tobias Billström (M) med ett tveklöst ”Ja!” att Turkiet är en demokrati. Detta påstående har han sedan upprepat flera gånger, senast till TT där Billström motiverade det med att Turkiet ”har en folkvald regering och […] fria val”.
Utrikesministern begår här ett rent faktafel. Det finns ingen vedertagen definition av demokrati enligt vilken Turkiet i dag kan anses vara en demokrati. Oss veterligen finns det heller inget demokratimått i världen som ger Turkiet demokratistatus.
Antingen handlar Billströms uttalande om ren okunskap eller, kanske troligare, är det relationen till Turkiets diktator Recep Tayyip Erdogan och hans styrande parti (AKP) utrikesministern oroar sig för.
Vi har ju ansökt om medlemskap i Nato och president Erdogan kan sätta stoppa för det.
Det djupt oroande och beklagligt att vår nya utrikesminister sprider falska påståenden i en så pass viktig fråga.
Billström kunde ju ha sagt något i stil med att det inte är hans sak att recensera olika länders styrelseskick. Det gör han inte. I stället insisterar han på att Turkiet är en demokrati. Billström uppvisar då antingen djup okunskap, eller så far han medvetet med osanning.
Detta handlar inte bara om Turkiet. De sista tio åren har ett dussintal demokratier i världen dukat under till följd av medvetna handlingar av högernationalistiska, reaktionära ledare som Erdogan i Turkiet.
Som en följd av detta är antalet länder i världen som kvalificerar sig som demokratier nu tillbaka på samma nivå 1989, före kalla krigets slut.
Det sista världens kvarvarande demokratier behöver är politiska ledare som underminerar demokratiska friheters värde genom att erkänna auktoritära regimer som demokratier.
Turkiet har visserligen ”en folkvald” regering i betydelsen att det hållits flerpartival. Det har också Ryssland, Belarus och faktiskt nästan alla auktoritära stater i världen. Så det gör inte Turkiet till en demokrati.
Det finns oss veterligen heller ingen internationellt erkänd organisation som deklarerade Turkiets senaste val som ”fria och rättvisa” enligt internationell standard. De mätinstitut som har hårda data kan heller inte sägas stödja Billströms tes.
Turkiet är en ”elektoral autokrati”, det vill säga man håller flerpartival men eftersom yttrandefrihet, organisationsfrihet och riktigt fria val saknas, är det ett auktoritärt styre. Belarus, Ryssland, Venezuela, och Rwanda är andra länder med den typen av styre.
Länder som försöker ge sken av att vara demokratier men som i själva verket är autokratier.
I Freedom House senaste mätningar får Turkiet 32 ”poäng” av 100 möjliga och klassificeras som tillhörande kategorin ”icke fria länder”. Jordanien, Angola och Zimbabwe är andra länder som får ungefär samma poäng.
Freedom House ger Turkiet låga 5 av 12 ”poäng” på deras specifika mått när det gäller valens frihet.
I V-Dem institutets mätningar – vilka bygger på samarbete med över 3 700 forskare och andra experter från 180 länder – ligger Turkiet 2021 i den nedre tredjedelen (exakt på 0,28 på skalan 0-1) vilket innebär att landet inte klarar att leva upp till det mest minimala demokratimåttet (valdemokrati).
Detta är vetenskapliga fakta. Det betyder att Turkiet rankas på plats 131 i världen, strax över Bangladesh. V-Dems specifika mått på valens frihet ger ännu lägre värden än Freedom House (0,36 på skalan 0 till 1).
Inte ens Economist Intelligence Unit håller med Billström. De är annars lite mer generösa mot President Erdogans regim och ger dem en världsranking som nummer 103. Turkiet får 4,35 ”poäng” av 10 möjliga och klassas som ”hybridregim” tillsammans med länder som Pakistan och Marocko.
Kvalificerar sig dessa länder också som demokratier enligt utrikesminister Billström?
I den rådande situationen måste världens kvarvarande demokratier stå upp tillsammans för de friheter och rättigheter som bara demokratin erbjuder. Det har Europaparlamentet tagit fasta på.
Man bad om en utförlig rapport om tillståndet i Ungern. Den 15 september antog parlamentet en resolution där man med röstsiffrorna 433 mot 123 och på basis av rapporten slog fast att Ungern inte längre kan räknas som demokrati.
Som ny utrikesminister i en regering beroende av ett högernationalistiskt parti är det helt avgörande att Tobias Billström och regeringen står upp för demokratins grundläggande värden. Det gör man inte genom att legitimera en diktatur som demokrati.
Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för V-Dem institutet, Göteborgs universitet
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet och författare till ”Därför demokrati” (2021)
Mårten Wikforss, kommunikationsrådgivare och medförfattare till ”Därför Demokrati” (2021)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.