Sverige ska vara med och lösa Europas problem
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2014-11-13 | Publicerad 2014-11-12
Centern: Det kommer an på oss EU-förespråkare att göra EU bättre
För exakt tjugo år sedan stod Sverige på tröskeln till den europeiska gemenskapen. Vi hade under en tid knutits allt närmare våra grannländer i Europa, genom både Efta-samarbetet och EES-avtalet som gjorde Sverige till en del av området med fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital. I folkomröstningen, den 13 november 1994, klargjorde svenska folket, om än med knapp majoritet, att vi ville bli en fullvärdig medlem i Europeiska Unionen.
Europa i mitten av 90-talet stod inför många av de utmaningar som Europa står inför även i dag. Hur stärker vi företagandet och skapar nya jobb, hur möter vi problemen på miljö- och klimatområdet tillsammans och hur skapar vi ett öppnare Europa där olikheter ses som något som kan lyfta unionen snarare än som ett hot?
Valet att gå med i EU var ett ställningstagande från Sveriges sida om att vara med och bidra till att hitta lösningar på dessa problem. Allt utifrån den självklara tanken om att samarbete och framsteg gynnar såväl oss själva som våra europeiska grannar.
För Centerpartiet handlade EU-medlemskapet om demokrati och fred, fri rörlighet och handel, krafttag för klimatet och gemensamma insatser mot den organiserade brottsligheten. Det gör det än i dag. Vi har hela tiden haft ingången att samarbetet i Europa gör oss starkare.
Men som EU-förespråkare vilar ansvaret på oss att också bättre belysa hur vi kan göra EU smalare men vassare. EU måste helt enkelt göra färre saker på ett bättre sätt. Samarbetet får inte gå ut över enskilda länders rätt och möjlighet att fatta beslut om frågor som bättre hör hemma i lokala, regionala eller nationella beslutsorgan än i korridorerna i Bryssel. Om beslut fortsätter att fattas bakom stängda dörrar och leder till onödig detaljstyrning tappar EU legitimitet och kraft att ta tag i de stora frågorna.
Finanskrisen i Europa och världen har satt mycket av det som vi tar för givet på spel. Precis i detta nu ser vi hur grundläggande demokratiska principer utmanas på flera håll i Europa. Vi ser hur växande grupper, med extrema förtecken, förklär en antidemokratisk ideologi till EU-motstånd. Genom att peka på ett maktfullkomligt system och beslut som fattas över huvudet på innevånarna kan man lättare få med sig missnöjesväljare, som ofta drabbats av finanskrisens effekter och saknar såväl jobb som tro på framtiden. Det är en utveckling som på allvar borde oroa alla oss som tror att demokrati, öppenhet och samarbete bygger världen starkare.
Ska vi kunna möta Europas mörka krafter måste vi alla bli bättre på att stå upp för alternativet. Den som bryr sig om Europasamarbetet måste också visa en vilja att förändra och förbättra det. Vi måste visa att EU byggs bäst underifrån, när besluten fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi måste ännu tydligare stå upp för det som vi strävade efter att bli en del av redan för tjugo år sedan. En union som med kraft ägnar sig åt att hantera problemen som vi bara kan lösa tillsammans, men som samtidigt ger oss rätten att själva bestämma över egna angelägenheter. Bara genom ett smalare och samtidigt vassare EU kan vi stärka legitimiteten för unionen och därigenom göra EU till en stark och viktig röst för de kommande tjugo åren.
Annie Lööf,
Centerpartiets partiledare
Fredrick Federley,
Centerpartiets Europaparlamentariker