Nu börjar vi inrätta ungdomsfängelser
Tidöpartierna: De ska vara i drift senast den 1 juli 2026
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-09-28
DEBATT. Gängvåldet kryper allt längre ned i åldrarna. Vi ser nu hur de kriminella nätverken rekryterar 10- och 11-åringar, hur vapen och sprängmedel hanteras av 12- och 13-åringar, och hur skjutningar i flera fall utförs av 14- och 15-åringar.
Polisen bedömer att tre nya personer rekryteras in i organiserad brottslighet – varje dag. Ofta handlar det om unga. Samtidigt tar vi del av nyheter om tonårspojkar som hittats avrättade skogen.
Den grova brottslighet vi ser bland barn och unga har vi aldrig upplevt tidigare. De verktyg samhället har är varken anpassade eller tillräckliga utifrån dagens verklighet.
I valrörelsen sökte våra partier mandat för att stoppa denna allvarliga utveckling.
Nu tar vi ytterligare ett steg i detta viktiga arbete genom att påbörja inrättandet av särskilda ungdomsfängelser som är anpassade efter de ungas förutsättningar och behov.
Den utveckling som skett kan inte beskrivas som annat än ett misslyckande från samhällets sida och ett svek mot barn och unga. Det här är problem har byggts upp under lång tid, och de kommer att ta lång tid att åtgärda.
Men att fortsätta vända en hel generation barn och unga ryggen genom att inte agera, är inte ett alternativ. Regeringen lägger därför om rättspolitiken för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten och återupprätta tryggheten.
Det handlar om kraftigt ökade resurser och effektivare verktyg till brottsbekämpande myndigheter, flera straffskärpningar och ett grundläggande perspektivskifte från gärningsman till brottsoffer.
Men det handlar också om att ta ett helhetsgrepp om ungdomsbrottsligheten, med en bred mobilisering av såväl det sociala som det rättsliga. Samhället måste reagera mycket tidigare och med en helt annan kraft än idag för att motverka att barn och unga rekryteras in till kriminalitet.
Vi prioriterar det brottsförebyggande arbetet. I budgeten 2024 föreslås 2,8 miljarder till förebyggande insatser. Det handlar bland annat om satsningar på socialtjänsten. Omfattande föräldraskapsstöd kombineras med ökat föräldraansvar. Och vi gör det enklare för skola, socialtjänst och polis att dela information.
Samtidigt ser vi över många frågor, som sänkt straffmyndighetsålder, en utvidgad ungdomsövervakning, möjligheten att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 och att begränsa straffrabatter.
En viktig åtgärd för att hjälpa barn och unga ur kriminalitet, och skydda samhället från farliga brottslingar, är inrättandet av särskilda ungdomsfängelser.
I dag döms de grövsta unga lagöverträdarna nästan alltid till sluten ungdomsvård på så kallade Sis-hem, i stället för fängelse. Sedan påföljden sluten ungdomsvård infördes för över 20 år sedan har brottsligheten förändrats, och dagens system är inte anpassat för att ta hand om de grövsta unga brottslingarna.
Nyhetsrapporteringen vittnar om rymningar, hur dömda unga kan fortsätta begå brott trots placering på Sis, och om personal och andra barn som utsätts för hot och våld. Detta visar tydligt att dagens system inte är tillräckligt.
I augusti tog regeringen emot en gedigen utredning om frihetsberövande påföljder för unga. Utredaren kom fram till att det nuvarande systemet inte håller måttet och föreslår att särskilda ungdomsfängelser inrättas.
I dag avser regeringen ta ett viktigt steg på vägen för att det här ska bli verklighet: Kriminalvården får i uppdrag att genomföra förberedelser för att inrätta särskilda ungdomsfängelser för ungdomar, som ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026.
Kriminalvården har stor erfarenhet av grova brottslingar och är den myndighet som är bäst rustad att hantera den här målgruppen.
Utgångspunkten ska självklart vara att barn och unga inte ska avtjäna straffet tillsammans med vuxna. Verksamheten ska också särskilt anpassas för barn och unga, vilket bland annat innebär att verkställigheten ska innehålla vård, utbildning och behandling för att på bästa sätt bryta ett kriminellt beteende.
Det är även särskilt viktigt att också hålla i både stöd och kontrollinsatser efter tiden i fängelse.
Genom att anförtro Kriminalvården ansvaret för unga som begår allvarliga brott, kan samhället på ett effektivt och kraftfullt sätt hjälpa de barn som hamnat i gängens händer, öka samhällsskyddet, samtidigt som SiS kan fokusera på sitt huvudsakliga vårduppdrag.
Det kommer att ta tid att vända utvecklingen, men vi är övertygande om att det går så länge man är beredd att göra det som krävs – och det är vi. Steg för steg, och reform för reform, lägger vi nu därför om politiken för att återupprätta tryggheten i Sverige.
Gunnar Strömmer, justitieminister (M)
Richard Jomshof, ordförande justitieutskottet (SD)
Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson (KD)
Juno Blom, rättspolitisk talesperson (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.