Elbehandling är ett sista alternativ
Replik från Socialstyrelsen om psykvård för unga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-01-27
REPLIK. Nio debattörer skriver i Aftonbladet att Socialstyrelsen i sina nya riktlinjer för vård vid ångest och depression föreslår en ensidig satsning på elbehandling (ECT) och läkemedelsbehandling till deprimerade ungdomar.
Det är inte bara en kraftig vantolkning av förslaget utan också helt felaktigt. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer framgår det tydligt att psykopedagogisk behandling – inte ECT – alltid är det första steget för att hjälpa barn och ungdomar med depression. Åtgärden handlar om att ge generell information och råd till såväl barn och ungdomar samt föräldrar och vårdnadshavare. Detta följs sedan upp för att se om det har gett ett tillräckligt stöd.
När en depression är konstaterad som lindrig till medelsvår är terapibehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell terapi (IPT) det som vården i första hand bör erbjuda. Vid medelsvår till svår depression är läkemedel ett alternativ för barn och ungdomar.
När såväl psykopedagogisk behandling som läkemedel inte ger avsedd effekt och patienten har psykotiska symtom/katatoni finns behandling med ECT som ett alternativ med god och snabb effekt för att hjälpa patienten.
Under 2015 var det inga barn och mindre än 10 ungdomar i Sverige som behandlades med ECT, och då handlade det om akuta åtgärder i potentiellt livshotande situationer.
Socialstyrelsens ställningstagande är i linje med riktlinjerna från exempelvis Tyskland och Kanada. Det vill säga likartade rekommendationer med inledande behandling med psykoterapi och därefter läkemedel, antingen enbart eller i kombination med psykoterapi.
De inkomna remissvaren på de nya riktlinjerna kommer tillsammans med nya studier att värderas och ligga till grund för slutversionen som publiceras senare i höst.
Cecilia Björkelund, seniorprofessor i allmänmedicin, Göteborgs universitet
Mats Fredrikson, legitimerad psykolog, senior professor i klinisk psykologi, Uppsala universitet
Tord Ivarsson, docent, associate professor, barn- och ung-domspsykiatri, Göteborgs universitet
Lars von Knorring, psykiatriker, professor emeritus, Institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Uppsala universitet
Johan Lundberg, psykiatriker, docent, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiatriker, legitimerad psykoterapeut, chef regionalt kunskapscentrum för psykisk hälsa i Västra Götaland
Ingela Skärsäter, professor, Högskolan i Halmstad
Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef, Socialstyrelsen
Samtliga företrädrare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.