Kvinnor tar död på feminismen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-11-14

Debattören: Världens kvinnor är på väg att ta makten – utan jämställdhetspolitik

Från vänster: 2:a i USA… och i världen: Alice Walton, 60, äger 148 miljarder kronor. 1:a i Europa: Fransyskan Liliane Bettencourt, 87, äger 144 miljarder. 1:a i Sverige: Birgit Rausing, 86, äger 94 miljarder.

Nyheten om att amerikanska kvinnor för första gången i USA:s historia är i majoritet i arbetskraften blev ingen nyhet i Sverige. Vi vill så gärna behålla bilden av USA som ett insnöat kristna-högern-hemmafru-land, som inte alls är lika duktiga på jämställdhet som vi. Vi vill inte veta att amerikanska kvinnor i dag ofta är familjens huvudförsörjare och äger drygt 50 procent av de privata förmögenheterna. Ett land som saknar jämställdhetsminister och genuspedagoger kan väl inte krossa könsmaktsordningen?

Kan verkligen kvinnor få makt på egen hand – utan jämställdhetspolitik?

Ja, den ekonomiska makten håller långsamt på att byta kön, bekräftar professor Arne Jernelöv i sin aktuella bok ”Amazonia – den framtida värld där kvinnorna styr” (Institutet för framtidsstudier). Amazonerna var enligt den grekiska mytologin kvinnor som uppträdde som män. De ägnade sig åt jakt och krig och höll män fångna för att kunna bli befruktade när de ville ha barn. Kanske borde boken ha hetat Matriarkadia i stället. Den handlar nämligen om kvinnlighetens makt, en tyst och fredlig makt som sakta håller på att ta över världen.

Jernelöv beskriver en stark, långvarig och global megatrend som pekar mot en oväntad framtid som många inte vill se. Den riskerar nämligen att försvaga den politiska viljan att genom lagstiftning och upplysning verka för det som ännu kallas jämställdhet.

I klartext betyder det att alla som jobbar med jämställdhet vill att vi ska tro att kvinnor saknar makt och kommer att sakna makt under lång tid. Annars behövs ju inte genus- och jämställdhetsbranschen. Därför sprider den myter om kvinnors maktlöshet.

Påståendet att bara en procent av den globala förmögenheten ägs av kvinnor är en sådan mycket livskraftig myt, som SIDA gärna upprepar i sina kampanjer. Allt för att kvinnor ska framstå som fattiga och maktlösa.

I USA och EU äger kvinnor cirka 40–50 procent av förmögenheterna. Runt en tredjedel av de nya privata rikedomarna i Kina tillhör kvinnor uppskattar utländska banker. Den globala kvinnliga andelen av förmögenheter kan mätas i tiotals procent och inte i ental. I själva verket är det så att kvinnors förmögenheter ökar, och ökar snabbt.

I Storbritannien har man undersökt hur dagens 48-procentiga kvinnliga andel av förmögenheterna kommer att utvecklas. Huvuddelen av kvinnors förmögenhet uppstår genom arv, eftersom kvinnor ofta gifter sig med äldre män och lever längre. Men ökningen av antalet kvinnliga entrepenörer, antalet kvinnliga akademiker och antalet kvinnor i arbetskraften förväntas leda till att även de arbetsrelaterade förmögenheterna kommer att öka starkt. Tillsammans med högre sparbenägenhet och försiktigare investeringar tros detta leda till att kvinnorna i Storbritannien kontrollerar 60 procent av det privatägda kapitalet så snart som 2025.

Ökningstakten i kvinnors förmögenhetstillväxt är minst dubbelt så snabb som mäns, slår Jernelöv fast.

Om trenden fortsätter kommer kvinnor att äga hälften av det globala kapitalet inom 25 år.

Men den politiska makten har ju männen, invänder feministen. Visst är det så, men kvinnors andel i parlamenten ökar sakta men säkert över hela världen. Men det inte som politiker kvinnor vinner politisk makt, utan som väljare. Kvinnor lever längre och har oftast högre valdeltagande än män. Den tysta majoriteten bland världens alla väljare utgörs av kvinnor. Och de röstar inte alltid på kvinnor eftersom de vet att även manliga politiker måste lyssna på dem. Feministiska partier behövs inte. Feministiskt Initiativ (FI) blev också en flopp, trots stort mediestöd.

Demokratiska system kommer att skydda och successivt utöka kvinnors rättigheter, eftersom det är det enda sättet för politiker att komma till makten och behålla den, sammanfattar Jernelöv och kallar det upplyst egenintresse.

Kvinnorna är i majoritet bland studenterna vid svenska högskolor. Försök har gjorts att kvotera in fler män. Det gillar inte den tysta kvinnomajoriteten. Därför tvingades utbildningsministern säga att regeringen avskaffar positiv särbehandling på högskolor och universitet för att inte utestänga duktiga flickor från kvalificerad utbildning på grund av kön.

Jernelöv är professor i miljöbiokemi och är därför inte främmande för att det finns biologiska könsskillnader som har en evolutionär förklaring. Han vågar utmana genus-tänket och se att det unikt kvinnliga är orsaken till kvinnors ökande makt. Vi behöver inte bli män, som amazonerna. Betydelsen av fysisk styrka och acceptansen av våld, det typiskt manliga, har minskat. I dagens tjänstesamhälle uppvärderas den kvinnliga/moderliga omsorgen om människor och miljö.

Eftersom det bara är kvinnor som kan föda barn, kan kvinnor med hjälp av preventivmedel kontrollera den samhällsviktiga reproduktionen. Det är bara om någon fundamentalistisk p-pillerförbjudande grupp får makten som det globala kvinnoväldet inte kommer om cirka 30 år.

Men har talibanerna och al-Qaida någon chans mot matriarkatet?

Elise Claeson

Följ ämnen i artikeln