Nej, Ikea är inte ett miljövänligt företag
Miljöforskare: Billiga möbler med kort livslängd är fel väg att gå
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-04-02
DEBATT. Ikea fyller 80 år och uppmärksammas i media, bland annat i DN den 27 mars.
I vår tid då utsläpp av klimatgaser och förluster av biologisk mångfald utmanar våra samhällen på många plan, är det viktigt att framhålla att Ikea är ett av vårt tids minst hållbara företag.
Ikea är ett ”fast furniture”-företag som likt ”fast fashion” vilar på ett ständigt ökande flöde av produkter med ny produktdesign och låga priser, med syfte att upprätthålla en hög svensk konsumtionsnivå av sina produkter.
För hög om vi vill att svenska konsumtions- och produktionsbaserade utsläpp av klimatgaser, och påverkan på biologisk mångfald, ska hålla sig inom de planetära gränserna, alltså.
Nya fräscha inredningsdetaljer, textilier med mera kostar en spottstyver. Ikea gör det lätt och billigt, men också eftersträvansvärt och självbelönande, att följa trender när det gäller inredning och möbler, snarare än att minska sin konsumtion av ändliga resurser och minska sitt avtryck på klimatet.
Ikeas två designers som intervjuas i DN:s artikel säger att ”I princip alla de 2 000 till 2 500 nya produkter Ikea tar fram om året är hållbara ur miljösynvinkel”.
Detta stämmer endast utifrån en av Ikea anpassad definition av hållbarhet som likställer användningen av återvunnet material med miljömässig hållbarhet. Det är viktigt att Ikea inte får stå oemotsagda vad gäller dess påstådda miljömässig hållbarhet.
Utöver att driva konsumtion genom en mix av låga priser och ny design så utmärker sig Ikea genom att systematiskt förmedla en image av ett företag som är miljömässigt hållbart, vilket är paradoxalt när Ikeas affärsidé vilar på att sälja idén om att möblemang kan och ska ha en kort livslängd.
För det första så innebär Ikeas målsättning att vara ett cirkulärt företag år 2030 inte per automatik att företagets verksamhet är miljömässigt hållbar.
Cirkulär materialanvändning kan sällan tillämpas fullt ut eftersom alla material inte kan återvinnas. Återvinningen är dessutom aldrig perfekt: material sprids och åldras.
Återvinning kräver också en hel del energi som ska vara förnybar om miljöeffekten ska minimeras. Oftast, och så är med största sannolikhet även fallet för Ikea, kombineras cirkulära och linjära materialflöden där det sistnämnda fortsätter att dominera och vara normen.
Framtidens tillväxt kommer att kräva input av nya råmaterial som kommer att öka på belastningen på de konkreta planetära gränserna då ett tillväxtorienterat företag, som Ikea, återinvesterar sina överskott – som när mer värde kan skapas med mindre resurser – i mer produktion som i sin tur kräver en högre genomströmning av energi och råvaror.
Med andra ord är cirkulär materialanvändning ingen självklar lösning på de miljömässiga hållbarhetsutmaningar vi står inför.
För det andra är den bomull som används i tillverkning av Ikeas produkter miljömässigt ohållbar.
Better cotton initiative-bomull (BCI) som används av Ikea är bomull som får sprutas med bekämpningsmedel med allvarliga följder för biologisk mångfald och människors hälsa i produktionsledet.
En studie från 2022 i den vetenskapliga tidskriften Ecological Economics visar att användningen av kemiska bekämpningsmedel inom BCI-odlingar i Indien inte minskar.
För det tredje så kräver Ikeas produktion enorma mängder skogsråvara, både som material till möbler men även till produktion av textilier som viskos och lyocell.
Skogen behöver stå, och inte skördas, för att vara en effektiv kolsänka och skapa möjligheter att återskapa förluster i biologisk mångfald.
När företag som Ikea vill hävda att deras affärsmodeller är miljömässigt hållbara, måste alla dimensioner av denna hållbarhet tas hänsyn till. Annars framträder bilden av ett företag som ägnar sig åt greenwashing.
Cecilia Solér, docent I företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Hervé Corvellec, professor i företagsekonomi, Lund universitet
Herman Stål, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.