Betygen tar död på lusten till lärande

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2014-09-26

Debattören: Vi måste hitta tillbaka till glädjen i klassrummet

Skolstart, tillbaka till kompisarna, ny ryggsäck, nya pennor och nytt sudd i pennfacket. Nytt schema. Nya böcker. Förväntan i luften.

Första året med betyg. Pirrigt.

Vad möter då min snart 12-åriga dotter och hennes klasskamrater i åk 6 när de kommer till klassrummet? Jo, den första tiden präglas av matrisexercis i alla ämnen och fokusering på att de riskerar att få F om de inte uppfyller det och det kravet för ett E. Eller den dystra prognosen att missar de den här punkten kommer de minsann aldrig att kunna nå det där hägrande A:et.

I bästa fall kan detta tillskrivas en strävan att ingen elev ska trilla av vagnen, men i värsta fall fungerar detta som den ultimata avtändningen för allt som har med glädje och lust i inlärningssituationen, ja, som en veritabel ishink över eleverna. Det svävade liksom ett mörkt moln av ångest över min dotters huvud när hon kom hem från skolan i fredags på grund av denna initiala fixering vid betyg, en hotbild snarare än ett lockande framtidsscenario. Som mamma, men också som professionell pedagog, är jag både ledsen och förbannad över att det kan bli så här fel i skolan ibland.

De senaste årens betoning på kvantifierande mätningar, prov och betyg har lett till en olycklig slagsida i den svenska skolpolitiken och skickat ensidiga signaler till såväl pedagoger som elever. Lärarens främsta uppgift måste vara att inspirera till lärande och hålla upp positiva målbilder, inte fastna i matrisernas fyrkantiga regeluniform. De i sig lovvärda intentionerna att komma bort från "flumskolan" med påföljande reformer har utmynnat en draksådd.

Jag tror att vi måste prioritera att hitta tillbaka till glädjen och lusten i klassrummen, inspirera till kunskapande i stället för att måla upp hotbilder och vifta med F-betyget – helt enkelt använda morot i mycket högre grad än piska. Det handlar inte om att vara kravlös, utan om att anamma ett helt annat anslag i mötet med eleverna. Om vi ska kunna vända trenden med sjunkande resultat tror jag inte heller på idén att hälla mer is i den där hinken i form av införandet av ordningsbetyg eller betyg i lägre årskurser. Det kommer bara att leda till större stress och ännu mer utbredd skolleda.

Jag är övertygad om att den här problematiken finns på alla skolor, oavsett regi, i alla årskurser som har betyg, såväl i grundskolan som på gymnasiet.

Egentligen är det ganska enkelt när man tänker efter. Ingen vuxen skulle tycka att det vore särskilt inspirerande att återvända till jobbet efter semestern och mötas av en mental kalldusch.

Charlotte Lindgren

lärare på Sundsvalls gymnasium