EU gör inte tillräckligt för att hjälpa Ukraina
11 europeiska ungdomsförbund: Skicka vapen och stoppa Nord Stream 2 för gott
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-02-27
DEBATT. Det bedrivs nu storskaligt krig mellan stater i Europa. Det står klart sedan den ryska regimen, med Vladimir Putin i spetsen, har valt att inleda en ny offensiv mot Ukraina.
Det vi nu ser Ukraina utsättas för saknar motstycke i modern europeisk historia. Därför är det viktigare än någonsin att EU:s ledare går samman och står upp för friheten vi alla säger oss värna om.
Redan under invasionens första dygn flydde över 100 000 ukrainare från sina hem och mer än 100 dödsoffer rapporterades från den ukrainska sidan.
Det här är inledningen av en humanitär katastrof vars ansvar och skuld vilar tungt på den ryska regimens axlar.
Europeiska unionen måste nu leva upp till orden om att det är oacceptabelt att inkräkta på ett annat lands territorium och faktiskt se till att angreppet får påtagliga följder.
Det räcker inte att fördöma Rysslands agerande med fina ord. EU måste stödja Ukraina på alla sätt som går.
Det inkluderar att bistå med sjukvårdsmateriel, humanitärt bistånd, transporter, militär utbildning, vapenleveranser och inte minst att stå upp för asylrätten inom EU.
De sanktionspaket som unionen nyligen infört spelar också en stor roll, men är inte tillräckligt omfattande för att göra väsentlig skillnad.
En konkret och effektiv åtgärd som hade gjort stort intryck på den ryska ekonomin, och som nu verkar bli verklighet, är att utesluta landet från att använda det internationella transaktionssystemet Swift. Det borde dock ha genomförts flera dagar tidigare.
Ett permanent stopp för samtliga planer om att förverkliga Nord Stream 2 borde också vara en självklarhet.
Rysslands agerande ska däremot inte förväxlas med det ryska folkets vilja. Vi har kunnat se stora demonstrationer i flera ryska städer mot den ryska regimens invasion i Ukraina.
Samtidigt matas den inhemska befolkningen med desinformation genom landets media som är hårt kontrollerad av den ryska staten.
Sådan information riskerar inte bara att hålla de ryska medborgarna ovetandes om de verkliga omständigheterna, utan också sprida sig till aktörer i andra länder som i sin tur deltar i desinformationskampanjen.
Den storskaliga militära invasionen av Ukraina har förintat den europeiska säkerhetsordningen och riskerar att försätta hela västvärlden i en långvarig kris.
Putin har också signalerat att han inte kommer att nöja sig med att endast erövra Ukraina, utan även skulle kunna öppna nya fronter i Östeuropa.
Den totala avsaknaden av respekt för både internationell rätt och folkrätt motiverar mer än någonsin tidigare att EU ska utveckla och förstärka sin gemensamma försvarsindustri.
Det som tidigare ansetts vara ett föga troligt scenario, att en medlemsstat i EU skulle bli angripet av främmande makt, är inte alls orimligt att föreställa sig i dagens läge.
EU har en skyldighet att försvara demokratiska värden när de hotas inom och utom unionens territorium. Samtliga medlemsstater i EU har undertecknat en solidaritetsförklaring som innebär att det medlemsland som blir utsatt för en väpnad aggression kan förvänta sig uppbackning från de resterande medlemsländerna.
För att optimera möjligheterna att kunna göra det framöver krävs det att EU ges ett större säkerhets- och försvarspolitiskt ansvar på överstatlig nivå.
En större del av EU:s budget bör följaktligen öronmärkas till unionens försvarsindustri med syftet att rusta upp och intensifiera det gemensamma försvarssamarbetet.
Det är en historiskt mörk vecka i Europa. Tiden är inne för att försvara de frihetsvärden som vi har tagit för givna i flera decennier.
EU har nu möjligheten att gå i bräschen för demokratikampen och visa att tillsammans är större. Om inte nu, när?
Julia Eriksson, förbundsordförande Centerstudenter (Sverige)
Ludvig Hambraeus, ordförande Centerstudenter International (Sverige)
Linnéa Lindström, Centerstudenter International (Sverige)
Romeo Granadino Martinez, Centerstudenter International (Sverige)
Réka Tolnai, förbundsordförande Centerpartiets ungdomsförbund (Sverige)
William Larsson, CUF:s internationella kommitté (Sverige)
Frida Sigfrids, förbundsordförande Svensk Ungdom (Finland)
Ellinor Juth, internationell officer Svensk Ungdom (Finland)
Ane Breivik, förbundsordförande Ung Venstre (Norge)
Katja Busuttil, internationell officer Ung Venstre (Norge)
Jacob Robsøe, förbundsordförande Radikal Ungdom (Danmark)
Laurits Lindegaard, internationell officer Radikal Ungdom (Danmark)
Maria Ladegaard, förbundsordförande Venstres Ungdom (Danmark)
Mathilde Hjort Bressum, internationell officer Venstres Ungdom (Danmark)
Katrín Sigríður Júlíu Steingrímsdóttir, förbundsordförande Uppreisn (Island)
Stefanía Reynisdóttir, internationell officer Uppreisn (Island)
Umberto Masi, förbundsordförande Lithuanian Liberal Youth (Litauen)
Izidé Marcinkuté, internationell officer Lithuanian Liberal Youth (Litauen)
Joris Hetterscheid, förbundsordförande Jonge Democraten (Nederländerna)
Philippe Nys, förbundsordförande Jong-VLD (Belgien)
Brent Usewils, internationell officer Jong-VLD (Belgien)
Eleanor Kelly, förbundsordförande Young Liberals (Storbritannien)
Peter Douglas Banks, internationell officer Young Liberals (Storbritannien)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.