Det måste bli möjligt att granska friskolorna
Debattören: Offentlighetsprincipen behöver gälla även för skolföretagen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-10-24
DEBATT. Att skolor kan vara företag med företagshemligheter påverkar både möjligheten att granska brister – och föräldrars och elevers förmåga att välja skola på rätt grunder.
Offentlighetsprincipen bör därför även gälla friskolor.
53 miljarder kronor fördelades i skolpeng till friskolor år 2020, enligt Lärarnas riksförbunds rapport ”Marknadsskolan”. Hur pengarna har använts får vi däremot inte veta.
Skolföretag omfattas nämligen av sekretesslagstiftningen, som inte tillåter att uppgifter som kan vara konkurrenspåverkande offentliggörs.
Det har påtalats förut och det fortsätter vara en enorm absurditet. Inte minst eftersom skolan som samhällsbärande institution bör sträva efter informationssutbyte, så att utvecklingen kan gynna alla elever.
Företagshemligheten försvårar journalisters insyn i friskolors ekonomi och kvalitet. Så har det också varit för mig när jag skrivit min granskande reportagbok ”Valfrihetens pris” som släpptes den 11 oktober.
Under arbetet blev jag exempelvis tipsad om att rektorer i en friskola tillhörande koncernen Academedia genomfört hemliga, systematiska prövningar för att höja betygen för gymnasieelever som annars inte skulle bli examinerade. Detta trots att ansvariga lärare redan gjort prövningar.
Det är fullt möjligt att sådant fusk pågår i fler friskolor – men företagshemligheten gör att det inte går att begära ut dokument för granskning.
Ett annat exempel är att friskolekoncerner vägrat berätta hur mycket av skolpengen – skattebetalarnas pengar – som läggs på marknadsföring. Trots att flera koncerner påstår att de vill ha en ökad insyn.
Academedia har både på egna plattformar och i intervjuer sagt att man ska vara transparenta, men koncernen har inte velat lämna uppgifter till mig i exemplen ovan.
När friskolor motiverar varför elever ska ställa sig i deras köer är begreppet valfrihet ofta överordnat. Men till de som drabbas av en bristande insyn hör också föräldrar som vill kunna välja rätt skola till sina barn.
Ja, Skolinspektionen och kommunerna har förvisso redan en viss insyn. Men de granskar inte hur friskolorna faktiskt använder skolpengen.
Det är inte de som har avslöjat att 18 miljoner kronor togs från koncernen Thorengruppen, för att bygga sporthallar. Eller att Watmas ägare äger ett jaktsslott köpt för skolpeng. Eller att skolpengen till Internationella Engelska Skolan investeras i olje-, vapen- och kasinoföretag.
Dessa skandaler har avslöjats i år av Tankesmedjan Balans och av journalister – men bara när det funnits tillgång till kryphål för att få insyn.
Offentlighetsprincipen måste även gälla för friskolor. Utredningen om att få till detta, som S-regeringen tillsatte, skulle vara klar i december i år men har förlängts till januari 2023.
Om våra politiker är seriösa med att vilja höja kvaliteten i skolan bör det finnas intresse hos samtliga partier att stärka insynen.
Partierna i den nya regeringen har dessvärre redan röstat ner ett förslag från 2020 om att offentlighetsprincipen ska gälla friskolor.
Det skulle kosta för mycket och vara en allt för stor administrativ börda för små aktörer, heter det. Trots att Idéburna skolors riksförbund (ISR), som företräder de flesta små friskolorna, är för förslaget.
Högerpartierna diskuterar nu i stället en ”insynsprincip” i deras Tidöavtal. Vad de menar är inte helt tydligt. Kommer möjligheten att efterfråga uppgifter finnas även för journalister? Föräldrar och allmänheten?
Kommer frågorna om var friskolor tjänar sina pengar och hur de fördelar sin vinst kunna offentliggöras?
Offentlighetsprincipen svarar ja på ovanstående frågor. Den nya regeringen bör därför ompröva sitt tidigare beslut och även låta friskolor granskas – för att alla elever förtjänar en bättre skola, inte bara de med konkurrensfördelar.
Sofie Axelsson, undersökande journalist på Dagens ETC, författare av ”Valfrihetens pris – hur marknadsskolan leker med vår framtid” (Leopard förlag, 2022)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.