Cancervårdens långa väntetider måste bort
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-10-01 | Publicerad 2015-09-30
Gabriel Wikström: Oavsett var du bor ska du få likvärdig sjukvård
DEBATT. Oavsett vem du är eller var du bor, ska du få en lika bra hälso- och sjukvård. Det är en grundbult i regeringens hälso- och sjukvårdspolitik. Som Bröstcancerföreningarnas riksorganisations, BRO:s, rapport visar är så inte fallet med bröstcancervården.
Låt mig vara tydlig: stora variationer i väntetider är inte acceptabelt. Även om mycket i vården fungerar bra, fungerar den inte bra för alla och inte överallt. Ett cancerbesked är bland det jobbigaste man kan få i livet. Att då få vänta så länge som i dag kan ske innan man får vård är ett lidande den enskilda bröstcancerdrabbade borde få slippa.
Därför satsar regeringen under mandatperioden 500 miljoner kronor per år – totalt två miljarder kronor – på att förbättra cancervården, korta väntetiderna och göra vården mer jämlik.
En viktig del av satsningen är att införa standardiserade modeller där vi undviker onödiga ledtider från misstanke om cancer till dess att behandlingen påbörjas. Därigenom kan väntetiderna både kortas och bli mer lika över landet. Arbetet med så kallade standardiserade vårdförlopp sker med inspiration från framgångsrikt arbete i Danmark. De standardiserade vårdförloppen ser olika ut för olika diagnoser.
Ett antal är under införande redan i år, och ambitionen är att tio nya ska tas fram per år de kommande åren. Ett förslag till standardiserat vårdförlopp för bröstcancer håller på att tas fram i år.
En förutsättning för framgångsrik vård är att cancer upptäcks tidigt. Mammografi är en framgångsrik metod för att upptäcka bröstcancer, men i dag går inte alla kvinnor på undersökning. Såväl internationella som svenska studier visar att färre kvinnor som lever under socioekonomiskt utsatta förhållande deltar i mammografi än andra kvinnor. En uppföljning av Stockholms läns landstings beslut om avgiftsfrihet visar att fler gick till mammografin när avgiften slopades, och att ökningen var högre än genomsnittet i de områden där deltagandet tidigare hade varit som lägst.
Mot bakgrund av detta blir mammografin avgiftsfri från och med 1:e juli 2016, genom denna satsning hoppas regeringen att fler går på mammografiundersökningar regelbundet. Satsningen på avgiftsfri mammografi är en del i den budget regeringen nyligen presenterade tillsammans med Vänsterpartiet.
En annan utmaning för att utveckla hälso- och sjukvården är kompetensförsörjningen. Problem med kompetensförsörjningen – såväl brist på vissa komptenser som att medarbetarnas kompetens i dag inte används tillräckligt bra. Exempelvis går allt för ofta för mycket tid till onödig administration. Därför satsar regeringen i budgeten en professionsmiljard för att stärka kompetensförsörjningsarbetet och låta proffsen vara proffs. Vi utökar också antalet platser på sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna.
Regeringen förstärker också sjukvården på bred front genom ett extra stöd på en miljard kronor 2016, och från 2017 en höjning av det generella statsbidraget med 500 miljoner kronor per år.
Genom att investera i cancervården, genom att få fler att gå till mammografin och inte minst genom breda satsningar på vårdens och dess kompetensförsörjning så ska vi steg för steg förbättra bröstcancervården. Just för att den vård du får inte ska vara beroende av vem du är, eller var du bor.
Gabriel Wikström
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister