Mördandet drabbar alla – vi måste agera
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-07-13 | Publicerad 2016-05-09
Debattören: Därför tvekar politiker att kalla brotten vi ser för folkmord
DEBATT. Konflikterna i Syrien och Irak är en mänsklig katastrof med över 250 000 döda och 13,5 miljoner människor i behov av humanitärt stöd. Asadregimens och Daeshs brutalitet drabbar urskillningslöst civilbefolkningen.
Ingen undkommer, varken sunniter, shiiter, kurder, kristna, yazidier eller andra grupper.
Övergrepp begås även av andra väpnade grupperingar. Utan tvekan begås mycket allvarliga internationella brott i Syrien och Irak. I morgon debatterar riksdagen utrikesutskottets förslag till Mellanösternpolitik.
Jag tror att människor undrar varför politiker inte kan kalla det som sker i Syrien och Irak för folkmord. Det finns en juridisk, folkrättslig definition som i dagsläget är mycket svårare att bevisa och det är Brottsmålsdomstolen ICC som avgör vad som är folkmord. Det är därför som politiker på de flesta håll tvekar att omedelbart gå ut och kalla något för folkmord.
Men att det är brott mot mänskligheten kan vi redan konstatera, hur vi än ser på det. Därför har vi en skyldighet att agera.
I den kaotiska situation som vi nu ser kan vi inte undersöka exakt hur avsikterna uttrycks eller om de följer de föreskrifter som finns i konventionen om mänskliga rättigheter. Juridiskt kan vi inte med säkerhet påstå att det är ett folkmord. Politiskt är det vår skyldighet att fördöma det som sker.
Vad är då vår skyldighet och hur agerar Sverige?
Sverige och regeringen fördömer alla övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.
De övergrepp som Daesh, den syriska regimen och andra terroristorganisationer nu genomför på den internationella humanitära rätten är förkastlig.
Sverige kräver ansvar för dessa övergrepp och verkar för att FN:s säkerhetsråd ska hänskjuta situationen i Syrien till ICC – den internationella brottsdomstolen och att Irak ska ansluta sig till domstolen.
Regeringen verkar på flera sätt för att få till stånd en lösning på konflikten i Syrien och Irak.
För det första arbetar vi politiskt. Vi stöder FN-processen, som vi hoppas ska leda till en politisk lösning och fred i Syrien. Vi hjälper konkret FN-sändebudet Staffan de Mistura, och vi bistår personal till honom. Vi för en aktiv dialog med olika delar av den syriska oppositionen, krafter som representerar minoriteter, ser till att kvinnor och att civilsamhället är med.
För det andra agerar vi humanitärt på plats för att lösa den akuta krisen och lindra lidande och nöd. Vi ger ett omfattande humanitärt stöd: 2,2 miljarder kronor till Syrienkrisen. Vi har ökat det med 1,7 miljarder över fem år genom en ny Syrienstrategi. Sverige verkar för ett inkluderande och sammanhållet Irak, som kan ha demokratiska institutioner till skydd för landets många olika grupperingar, även religiösa och etniska.
För det tredje agerar vi nu också militärt i kampen mot Daesh. Det finns en svensk väpnad styrka på plats i Irak, och den deltar i den militära utbildningsinsats som genomförs av den internationella koalitionen mot Daesh.
I FN har vi tillsammans ett ansvar för att verka för att människor i fara bereds skydd, att det blir ett slut på konflikterna och att de ansvariga för övergreppen ställs till svars. Detta ansvar gäller oavsett om brotten kategoriseras som folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser.
Det är en komplicerad konflikt. Trots att Sverige är ett litet land så betyder vår insats oerhört mycket för många människor.
Anders Österberg
Läs Robert Halefs replik: Vi måste säga som det är – folkmord
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.
–