Vinstuttag i skolan hotar mångfalden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2013-08-22

”Friskolekommitténs förslag drabbar de små skolorna”

Det betänkande som friskolekommittén lämnade till regeringen tidigare i veckan innebär nya krav på och ökade kontroller av friskolor. Skolornas huvudmäns lämplighet ska prövas, liksom ägarens långsiktighet. Bakom förslagen står alla riksdagspartier utom V och SD.

Socialdemokraternas kongress beslöt att de vill införa ett kommunalt veto mot nya skolor för att stoppa de baksidor som följt med de vinstdrivna skolorna. Under våren bestämde sig Alliansen för att stoppa avknoppningen i Stockholm. Anledningen är de stora vinster som tagits ut när avknoppade verksamheter sålts vidare.

Det råder en allt större sjukdomsinsikt när det gäller vinstuttagen. Problemet är att recepten inte riktar in sig på sjukdomen, utan på symtomen. Eftersom det dessutom handlar om massvaccinering av alla friskolor, inte bara de vinstdrivna, är risken uppenbar att de ideellt drivna skolorna slås ut av biverkningarna. Samtidigt som sjukdomen, vinstuttagen, finns kvar.

När friskolekommittén vill lägga mer krav, kontroll och pappersarbete på skolorna drabbar det framförallt de mindre, idédrivna skolorna. Ju fler elever, ju större koncerner, desto mer kan byråkratin samordnas och overheadkostnaden per elev minskas.

När Alliansen i Stockholm stoppar avknoppningen, i stället för vinsterna, innebär det att den personal eller de föräldrar som vill ta över och driva en skola inte längre kan göra det. Vi kommer alltså att få se färre aktörer och färre pedagogiska alternativ.  

När Socialdemokraterna ger kommunerna veto drabbar det de föräldrar som vill ta över en byskola som kommunen vill lägga ner. Det engagemanget är bundet till platsen och kan därför inte drivas i en annan kommun. De stora koncernerna däremot är inte bundna till en plats. Säger en kommun nej startar de i en annan. Vinster går att plocka ut oavsett kommun.

Under vårterminen meddelades att JB-koncernen lägger ner hela sin skolverksamhet. Stadsmissionen har nu tagit över driften av flera av skolorna och därmed säkrat tusentals elevers fortsatta skolgång. Det är den typen av huvudmän, och mindre idédrivna och kooperativa skolor med ett socialt ansvarstagande och ett pedagogiskt engagemang, som riskerar att drabbas av vinstuttaganhängarnas ovilja att ta tag i det verkliga problemet. 

Som en följd av att JB-koncernen lade ner sin verksamhet föreslog Miljöpartiet i början av sommaren att ett krav på ekonomisk buffert ska läggas på friskolorna. En månad senare föreslog utbildningsminister Björklund att alla friskolor ska betala en försäkringspremie som ska säkra att eleverna kan fortsätta sin utbildning vid konkurs.

Ett krav på att ägarna ska ha mer kapital än vad som krävs för att få igång en skola slår direkt mot de idédrivna skolorna. Till skillnad mot de vinstdrivna koncernerna har de ofta brist på kapital. Och försäkringen ska alla friskolor betala, trots att det bara är de vinstdrivna skolorna som ägnar sig åt att gå i konkurs och lämna elever vind för våg. 

Ett system som bygger på att socialt ansvarstagande aktörer som Stadsmissionen går in och räddar elevernas skolgång efter att riskkapitalisterna först sugit ut maximal vinst är inte friskt. Att dessutom försämra villkoren för den seriösa gruppen huvudmän för att slippa sätta stopp för vinstuttagen gör det hela riktigt sjukt.

Friskolornas riksförbund med flera vinstuttaganhängare framställer det gärna som att det inte kommer att finnas en mångfald av skolor och pedagogiska inriktningar om möjligheten till att ta ut vinst stoppas. I själva verket är det precis tvärtom. Vinstuttagen, och de som försvarar dem, har direkt och indirekt blivit det största hotet mot en mångfald av friskolor. Friskolekommitténs förslag löser därför inga problem, utan förvärrar dem.

Lennart Fernström

Anki Nyström