Gör förskolan obligatorisk

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2012-03-29 | Publicerad 2012-03-27

Skolborgarrådet: Föräldrarnas attityd till skolan måste förändras

2012 fyller den svenska grundskolan 50 år. Det har varit en tragglig väg, fylld av både succéer och misslyckanden.

Under senare år har bilden av svensk grundskola i allt högre grad präglats av sjunkande resultat. För att den svenska grundskolan de kommande 50 åren ska präglas mer av succéer än av misslyckanden krävs framförallt att statusen på utbildning lyfts och att det omkringliggande samhällets attityder till utbildning förbättras.

Svenska barn behöver tillbringa mer tid i skolan. I Sverige inträffar skolplikten inte förrän vid sju års ålder, i andra länder vid 5-6 årsåldern.

Visserligen går de allra flesta barn i förskoleklass, men just det faktum att den inte är obligatorisk gör det svårt att utnyttja det första viktiga året i skolan till sin fulla potential. Inga mätbara mål finns för verksamheten.

Min erfarenhet är att förskoleklassen i regel fungerar bra, men att den lagstiftningsmässiga limbo som verksamheten befinner sig i begränsar den.

Förskoleklassen borde bli det första året i den obligatoriska grundskolan. Likaså borde det sista året i förskolan göras obligatoriskt, i alla fall de 15 timmar i veckan som utgör den avgiftsfria allmänna förskolan.

Det pedagogiska arbetet i förskolan har utvecklats under en lång rad år och förskolan är i dag en egen skolform. Ett obligatoriskt sista år i förskolan vore ett viktigt steg för att stärka barnens möjligheter att lyckas i skolan.

De allra flesta barn går idag i förskolan, men ett obligatorium av det sista året skulle ytterligare understryka förskolans skolförberedande roll. Det finns åtskilliga studier som visar på förskolans positiva effekt när det gäller att förbereda barnen för skolan, såväl kunskapsmässigt som socialt. De barn vars föräldrar i dag helt väljer bort förskolan står generellt sett sämre rustade den dag de börjar skolan. När förskoleklassen, eller i vissa fall första årskursen, börjar har de inte varit i kontakt med förskolan alls. Särskilt barn med ett annat modersmål än svenska skulle få ytterligare ett år på sig att lära sig svenska.

I och med den nya skollagen har förskolan blivit en egen skolform och den nya läroplanen för förskolan innebär ett stärkt pedagogiskt uppdrag. Om förskolans sista år görs obligatoriskt krävs också att läroplanen förtydligas ytterligare med ett mer uttalat skolförberedande uppdrag.

Vi politiker måste också bli än mer tydliga med att skolan är viktig och att närvaro är nödvändigt. Det kan låta som en självklarhet, men alltför många gånger ursäktar vi bristande närvaro och sena ankomster.

Sist men inte minst krävs att föräldrarnas attityder och agerande kring barnens skolgång blir ett stöd, och inte ett hinder, för att deras barn ska lyckas.

Det har länge varit väl känt att föräldrars utbildningsnivå i hög utsträckning påverkar barnens resultat i skolan. Nu visar också allt fler studier att föräldrarnas inställning och agerande när det gäller barnens skolgång spelar stor roll. Att se till att barnet går i skolan, läser sina läxor, tala om vikten av högre studier och belöna ansträngningar är viktigare än annat föräldraengagemang.

Idag vet vi att skolan är en av de starkaste skyddsfaktorerna för utsatta barn. Socialtjänstlagen borde ändras så att socialtjänsten åtminstone kunde kalla till obligatoriska samtal med de föräldrar som inte anser att skolan är särskilt viktig.

Jag är helt övertygad om att svenska elever kan prestera betydligt bättre än de gör idag. Men det kräver inte ”endast” att skolan blir bättre utan också att attityderna till skolan och värdet av utbildning förändras. Det duger inte att se läxor som en fritidsaktivitet som alla andra, inklämda mellan fiolspel och hockey eller, än värre, som ett sämre alternativ till dataspelande.

Lotta Edholm (FP)

Följ ämnen i artikeln