Nej, mångfald är inte en segregerad skola
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-04-28
Våra värderingar utsätts åter för prövning – nu behöver många försvara dem, skriver debattören
DEBATT. Vissa grundläggande värderingar har byggt Sverige starkt över tid. Värderingar om bland annat demokrati och sekularisering har gjort vårt land till ett av de mest moderna i världen.
Sedan några decennier tillbaka har värderingar om jämställdhet och respekt för olikheter vunnit genomslag och gjort Sverige till ett av världens mest jämställda och toleranta länder.
De svenska värderingarna som gett Sverige diverse topplaceringarna har dock inte kommit automatiskt. Bakom dem ligger en hårdför kamp där gamla hundar har fått lära sig att sitta. Män, som av vänstern ofta beskrivs som vita och medelålders, har lärt sig att det är fel att slå servitrisen på rumpan, fel att behandla kvinnliga kollegor på annorlunda sätt än manliga sådana, fel att vissla på tjejen som går förbi i kort-kort på stan.
Av Åsa Romson (MP) har de till och med fått lära sig att det är anti-feministiskt att äta kött.
När personer som stod först i ledet i den feministiska kampen mot den ojämställde, vite mannen nu tar könssegregerade badhustider, könsuppdelad simskola och månggifte under sina armar är det klart att många upprörs. Man silar myggen men sväljer kamelerna.
I mångfaldens namn ska vi inte göra avkall på jämställdheten. I vad de flesta associerar med mångfald ingår inte att segregera eller behandla olika på grund av kön. Det är därför bra att undantaget kring befrielse från viss undervisning, så som simundervisning, har skärpts i den nya skollagen. Men det är uppenbarligen inte tillräckligt. Inte heller verkar det vara tillräckligt att ta bort undantaget helt. Vissa skolor har nämligen på eget bevåg börjat erbjuda elever könssegregerad simundervisning.
Det är en självklarhet att alla elever ska nå målet om simkunnighet. Men lika självklart är att målet kan nås om både flickor och pojkar deltar i simundervisningen. Om det krävs könssegregering för att alla ska lära sig simma är det nog inte bara målet om simkunnighet vi behöver oroa oss över.
En förutsättning att lära sig simma är inte frånvaron av flickor. Regelverket bör därför ses över för att förhindra åtskild simundervisning som tillgodoser konservativa, religiösa och patriarkala normer. En sådan regelförändring, tillsammans med ett slopat undantag kring befrielse från viss undervisning, vore ett viktigt värderingsmässigt ställningstagande.
Värderingar anpassas inte per automatik till landet man bor i. Det är naivt att tro att flyktingar från länder där jämställdhet och respekt för olikheter knappt existerar, delar dessa värderingar så fort de passerat Sveriges gräns. Vissa gör det, andra inte.
Likaså gäller dock även människor som bott i Sverige i generationer. Vurmandet för kvinnors och homosexuellas rättigheter är inte DNA-kodade uppfattningar. Det är värderingsmässiga krig som har utkämpats och vunnits och som format det som de flesta uppfattar som svenska värderingar.
Nu utsätts värderingarna återigen för prövning. Ska de vinna acceptans och förståelse i breda grupper behöver många försvara dem. Så skapar vi ett samhälle präglat av mångfald, byggt på tolerans.
Louise Meijer, vice förbundsordförande (MUF)
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.