Vi säger nej till stopp för sillfiske i Östersjön
Tidöpartierna: Det här är vår position inför förhandlingarna i EU
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-10-16
DEBATT. Den 23 oktober träffas EU:s fiskeministrar för att bestämma nästa års fiskemöjligheter i Östersjön. Oktobermötena brukar vara viktiga. I år blir det något alldeles särskilt.
På bordet ligger EU-kommissionens förslag om att stoppa allt riktat fiske av sill i de vatten som vi fiskar i. Bara den sill som fångas som bifångst vid fiske av andra arter kommer vara tillåten att ta upp, enligt förslaget.
Om det blir verklighet läggs en våt filt över Sveriges kustnära, småskaliga fiske. Det är ett fiske som många gånger utgör livsnerven i våra attraktiva kustsamhällen, bland annat genom arbetstillfällen, och som bär upp traditioner som vi värderar högt.
Här finns den lokalt inlagda sillen som alltid varit självklar på julbordet och midsommarfesten. Här finns den lokala fiskbilen som förser oss med kvalitetsråvaror och tillagningstips till middagen. Här finns surströmmingen, en tradition som är bärande i många norrlänningars identitet och historia.
Läget för sillen i Östersjön är ansträngt. Om det råder inga tvivel. Insatser behövs som kan stärka beståndet, både vad gäller storlek och åldersstruktur.
Flera faktorer påverkar – till exempel havsmiljö, fisketryck och förekomsten av rovdjur - och alla orsakssamband är inte klarlagda. Regeringen har därför satt i gång ett omfattande arbete där Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att identifiera effektiva åtgärder. I det arbetet står hela verktygslådan öppen.
Med det sagt är kvoterna tveklöst en relevant komponent. Vi kan dock konstatera att förslaget från EU-kommissionen slår oproportionerligt och går längre än vad råden från Internationella havsforskningsrådet (ICES) föreskriver.
Inför förhandlingarna med övriga EU-länder har riksdagen i uppgift att slå fast Sveriges position. Våra fyra partier har enats om gemensamma ingångsvärden, utifrån målet om att förvaltningen ska kombinera miljömässig och socioekonomisk hänsyn.
Mer konkret anser vi att:
- Sverige ska verka för försiktigt satta kvoter som vilar på vetenskapliga råd. Syftet är att få ner det totala fisketrycket i Östersjön under nästa år och därmed bidra till återhämtning av bestånden. Med detta som ingång kommer Sverige högst sannolikt företräda den mest restriktiva linjen bland berörda länder.
- Det svenska kustnära, småskaliga fisket måste ges fortsatt tillåtelse att fiska. Råvaruförsörjningen till vår beredningsindustri behöver fungera även framåt, så att svensk fisk kan bli till måltider.
Fisket är viktigt för svensk livsmedelsförsörjning och våra partier delar ambitionen att svensk livsmedelsproduktion ska öka. Det skapar jobb, bättre krisberedskap och stärker länken mellan stad och land.
Flera initiativ har nu satts i gång för att ta oss i den riktningen. När det gäller fiskets framtid har exempelvis Jordbruksverket fått ett uppdrag för att stärka den blå värdekedjan och Sveriges livsmedelsberedskap där mer fisk ska kunna landas och beredas på svensk mark.
För att detta ska lyckas krävs naturligtvis en långsiktig tillgång på fisk. Men det krävs också kunnigt yrkesfolk som ges möjlighet att satsa vidare och som vågar investera för kommande generationer.
Förslaget från EU-kommissionen riskerar att slå undan benen för fiskeriföretag längs stora delar av vår kust. Därför är det otänkbart för oss att acceptera. Vi hoppas nu på bred uppbackning i riksdagen inför de avgörande förhandlingarna i EU den 23 oktober.
Peter Kullgren, Landsbygdsminister (KD)
Martin Kinnunen, riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet (SD)
Johanna Hornberger, riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet (M)
Elin Nilsson, riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.