Irans kvinnor behöver stöd – även från oss
Debattören: När andra protesterar är svenska politiker tysta
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-09-24
DEBATT. Mahsa Amini, 22 år, arresteras av moralpolisen när hon tillsammans med sin bror kom upp från tunnelbanan i Teheran. Hennes brott var ett par synliga slingor hår.
När brodern protesterade förklarade polisen att systern skulle förhöras kort och ”vägledas rätt”. Sedan drogs hon med våld in i polisbilen.
Knappt tre timmar senare skickades hon hjärndöd med ambulans från polisstationen till ett sjukhus. Tre dagar senare dog hon på sjukhuset.
Mahsas far anklagar moralpolisen för att ha mördat hans flicka under svår misshandel och tortyr vilket påvisas av vittnen och andra arresterade kvinnor på polishuset.
Polischefen och inrikesministern fortsätter att dementera allt våld mot flickan vid arrestering och under förhöret. De hävdar att Mahsa omkommit av sin underliggande sjukdom, epilepsi, enligt rättsläkaren.
Det är inte första gången myndigheterna i Iran ljuger på ett skamlöst sätt inför kameror.
Vi får inte glömma nedskjutningen av det ukrainska flygplanet, som ägde rum för drygt två år sedan i Teheran. 176 personer, bland annat 10 svenskar, missde livet.
Myndigheterna envisades och ljög under tre dygn om att flyget störtat på grund av motorfel. Då USA och Kanada visade på starkt bevismaterial att flyget skjutits ner av två missiler, erkände de till slut att det var revolutionsgardisterna som låg bakom katastrofen.
Men de bad aldrig folket och framför allt inte de anhöriga om ursäkt för alla lögner. Hittills har ingen fått något skadestånd.
Kvinnor har alltid varit en nagel i ögat för mullorna.
Två månader efter revolutionen, april 1979 beordrade Khomeini att alla kvinnor som jobbade inom den statliga sektorn skulle bära slöja.
Tiotusentals kvinnor demonstrerade på Teherans gator och visade sitt missnöje mot revolutionsledarens fatwa.
Lagen om tvångshijab , islamisk klädsel, lagstiftades först 1984 i Iran. Det gällde alla kvinnor och flickor från sju år. De som inte följer lagen får böter, piskrapp eller fängelsestraff.
För sex år sedan vågade några få kvinnor vid gatukorsningar och på torg ta av sina slöjor. Den aktionen blev känd som ”Revolutionsgatans flickor”, för att det för första gången skedde öppet på revolutionsgatan mitt i Teheran.
De som deltog i aktionen fick betala ett högt pris. De misshandlades, torterades och dömdes till 3–12 år fängelse.
Nasrin Sotoudeh, jurist och kvinnoaktivist, mottagare av Svenska Pens Tucholskypris 2018, som försvarade flickorna i domstolen fick själv fem års fängelse.
Nu brinner Iran. I mer än 80 städer runt om i landet reser sig tusentals människor med kvinnor i spetsen, med knutna nävar, och ropar ut sina vrede mot mullorna. ”Död åt diktatur!” och ”Kvinna, liv, frihet!” hörs nu från alla håll i Iran.
Tiotals har dödades under de senaste dagarna. De modiga kvinnorna bränner sina slöjor, dansar och sjunger på gator och torg.
Förtrycket mot kvinnor handlar inte bara om hijab och rätten att välja sin klädsel. Enligt sharialagen är en kvinna värd hälften av en man, vilket kommer i uttryck i bland annat arvsrätten, vittneslagar, rätten till skadestånd – listan kan göras lång.
Kvinnorna i Iran har fått nog efter 43 år av den repressiva totalitära islamistiska regimen.
Kvinnokampen i Iran behöver stöd från omvärlden, nu mer än någonsin.
En hel del politiker, kända artister och idrottare från hela världen har redan fördömt våldet i Iran och visat sitt stöd och sympati för kvinnorna i Iran.
Sverige, erkänt i världen för att driva frågor kring kvinnors rättigheter, förväntas mer öppet och påtagligt stödja kvinnokampen i Iran.
Politikerna, både från den rödgröna och blå alliansen, har hittills tigit, likt odemokratiska länder som Ryssland och Kina, inför det brutala våldet från regimen i Iran.
Ali Shafiei, tolk och författare
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.