Sänk arbetstiden för personalen i vården
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-09-29 | Publicerad 2015-09-28
Stressforskare: Nya lösningar krävs för att få stopp på sjukskrivningarna
DEBATT. Åter igen ökar sjukskrivningar, denna gång framför allt i psykiskt ohälsa. Stressrelaterade diagnoser dominerar och har ökat dramatiskt de senaste åren. År 2017 kommer kostnaden för sjukskrivningar överstiga 50 miljarder kronor, en enorm summa som motsvarar cirka 10 procent av hela budgeten för vård och omsorg.
Våra regeringar har alltid satsat på fel saker. Alliansregeringen försökte begränsa sjukskrivningar med administrativa medel. Nuvarande regering har en del sympatiska förslag om utökat rehabiliteringsansvar för arbetsgivare, men inget nytt annars.
Våra politiker tycks ha svårt att förstå att vi lever i en delvis ny värld, där de flesta av oss upplever att kraven i livet och arbetslivet har ökat enormt. Den mest utsatta gruppen just nu är kvinnor med lägre utbildning, i åldrarna 30 till 50 år, som arbetar med en av de viktigaste uppgifterna i vårt samhälle – att ta hand om våra barn, våra sjuka och våra äldre.
Och just den sektor har varit föremål för en jättereduktion av personal. Mellan åren 1991 och 1996 försvann 410 000 heltidsjobb från den offentliga sektorn. Dessa jobb har aldrig ersatts, hela den offentliga sektorn är kronisk underbemannad och föremål för reformer som ska effektivisera den ännu mer (som det köp/sälj-system som ska efterlikna bilproduktion).
I denna sektor jobbar kvinnor som är mitt i livet, ofta med ensamt ansvar för barnen och sina äldre föräldrar. Många av våra patienter på Stressmottagningen är så kallade ”duktiga flickor” – vill vara snälla, hjälpsamma och ställer stora krav på sig själva.
Kombinationen av höga krav, låg kontroll, dålig socialt stöd och en egen stark vilja att prestera leder ofta till kronisk stress, och när sömnstörningar tillkommer, kan resultatet bli utmattningssyndrom.
Majoriteten av arbetsplatser som genererar så mycket stress är offentliga eller finansierade från offentliga medel, och borde vara lätta att påverka av arbetsgivaren.
Vad kan man göra?
Minska kraven. Man kanske ska överväga sex timmars arbetsdag för anställda i vård och omsorg. Det kommer inte att kosta mycket mer med den ökningen på 25-30 miljarder än sjukskrivningar kommer att kosta de närmaste åren. Det kanske skulle vara första steget i en samhällsreform att låta kvinnorna i alla sektorer som har små barn att kunna jobba sex timmar om dem vill. Vi skulle kunna avlasta de som sliter, och samtidigt öka sysselsättningen med flera procent – någon som ingen regering tycks klara i dem senaste 15 åren.
Öka kontrollen. Mera kontroll över arbete och livet kan man åstadkomma genom att ge mera makt över arbetstider till de som arbetar.
Förbättra det sociala stödet. Vi borde kunna ha en målsättning att göra de offentligt finansierade arbetsgivarna till de mest humana, som utbildas i de kunskaper som många privata företag har kring värden av att se sina medarbetare, att ge dem det stöd och belöningar de behöver för att göra bra prestationer.
Vettiga livsvanor kräver tid. Man skulle kunna ge mer tid för med så kallad 3/3 skiftgång – Man arbetar tre dagar (och arbetstiden är lite längre) och är ledig tre dagar. Enligt forskningen är detta ett optimalt arbetssätt för att åstadkomma ordentlig fysiskt och psykiskt återhämtning.
Vi behöver nya lösningar, för att stoppa denna utslagningsprocess som pågår framför våra ögon i den offentliga sektorn.
Aleksander Perski