Våra äldre lever farligt om det börjar brinna
Debattören: Brandskyddet är inte anpassat efter att allt fler gamla bor kvar hemma
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-12-27
DEBATT. Varje år inträffar 20 000–24 000 bostadsbränder i Sverige, varav Räddningstjänsten förra året behövde rycka ut till 6 668 stycken. Dödsbränder sker främst i bostäder och riskutsatta och äldre är överrepresenterade i statistiken.
Den gemensamma nämnaren är att de har begränsad förmåga att agera vid en brand. Nu behöver regeringen tillsätta en utredning som ser över behovet av åtgärder för äldre och riskutsatta.
Sverige har en nollvision gällande bränder – ingen ska behöva omkomma eller skadas allvarligt på grund av brand, trots det dog 97 personer i bränder förra året. Med dagens lagstiftning är målet svårt att nå.
Andelen äldre i befolkningen ökar också snabbare än någonsin tidigare, gruppen 80-plus förväntas öka med 50 procent inom en tioårsperiod.
Om utvecklingen fortsätter och inga brandskyddsåtgärder genomförs visar prognoserna att antalet omkomna som är 80 år eller äldre kommer att öka med cirka 30 procent till år 2030. Denna utveckling, parallellt med en uttalad kvarboendeprincip inom äldrepolitiken, skapar utmaningar för framtiden.
Bostäder i dag är enligt både nutida och historiska byggregler utformade för att boende själva ska kunna utrymma vid brand och kunna klättra på räddningstjänstens stegutrustning vid fönsterutrymning.
Men byggreglernas krav på självständig utrymning från bostäder och rätten till stödinsatser som möjliggör kvarboende enligt socialtjänstlagen blir motsägelsefulla.
Om äldre i allt större utsträckning ska bo kvar hemma i sin bostad måste vi, förutom personlig omvårdnad och sjukvård, också kunna erbjuda ett brandsäkert boende.
Brandskyddsföreningen har, tillsammans med andra organisationer, i samband med ändringar i lagar och riktlinjer, flera gånger påpekat behovet av ett anpassat brandskydd för riskutsatta.
Man har länge konstaterat att tekniska skyddsåtgärder i form av exempelvis brandvarnare, handbrandsläckare och brandfilt är effektiva för de flesta personer men för riskgrupper är de inte tillräckliga.
Vad gäller brandskydd för riskutsatta måste vi tänka annorlunda, konventionella brandskydd räcker inte till här, fokus bör i stället läggas på ett kompletterat och anpassat brandskydd som ger bättre effekt för denna grupp.
Vi behöver dra nytta av dagens teknikutveckling och hitta nya anpassade lösningar som både kan förhindra bränder och ge relevant skydd om branden ändå uppstår. Nya och befintliga larm- och släcksystem måste vidareutvecklas och kvalitetssäkras.
I många kommuner genomförs lokala initiativ för anpassat brandskydd, ofta med den kommunala räddningstjänstens medverkan. Insatserna är bra men de uppfattas som frivilliga och är beroende av tillgängliga resurser.
Insatserna är därför vanligare i större kommuner och mer sällsynta i mindre – och det faktum att åtgärderna inte är tydligt relaterade till lagstiftning gör att insatserna ofta genomförs i form av projekt som inte blir hållbara över tid.
Det finns goda exempel att ta efter som visar att åtgärder ger effekt.
I Norge genomfördes en statlig utredning ”Trygg hjemme” som publicerades 2012. Den resulterade i ett antal olika åtgärder som har genomförts för att stärka brandskyddet vilket bland annat har lett till att alla nya bostäder ska ha spisvakt installerad.
Spisbränder är den vanligaste orsaken till bränder i bostäder, trots det saknas spisvakter i flertalet bostäder i Sverige. I Norge har lagstiftning, kampanjer och informationsinsatser medfört att vart fjärde hushåll i Norge har spisvakter i dag.
Statistiken för dödsbränder i Norge ligger numera på en markant lägre nivå och de senaste tio åren har en av tre dödsbränder förhindrats enligt norsk dödsbrandstatistik.
Svenska brandforskare anser att det saknas en statlig utredning i liket med den norska.
I forskningsrapporten ”Identifiering av hinder avseende stärkt brandskydd för särskilt riskutsatta och förslag på vägar framåt”, anser man att ”Sverige bör gå i Norges fotspår och starta en offentlig utredning där ett helhetsgrepp tas kring tydliggörande av ansvar, sekretess, resursfördelning mm. så att det nationella brandskyddsmålet på riktigt kan genomsyra lagstiftningen”.
Trots iögonfallande statistik är det fortfarande oklart vem som egentligen har det yttersta ansvaret för ett stärkt brandskydd för äldre och riskutsatta individer.
Om man på allvar vill åtgärda problemet med dödsbränder måste det också finnas en politisk vilja. Att säkerställa en rimlig brandsäkerhet i det egna boendet är både enklare och billigare än att tillhandahålla en plats i ett särskilt boende.
Politikerna måste ta sitt ansvar. Brandskyddsföreningen föreslår att regeringen tillsätter en offentlig utredning. Detta för att få ett helhetsgrepp om brandskydd för äldre och riskutsatta – speciellt vid vård och stödinsatser i hemmet.
Mats Björs, generalsekreterare, Brandskyddsföreningen
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.