Vi vill införa en nationell folkräkning

M i Stockholms län: Stoppa fusket i välfärden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2022-07-25 | Publicerad 2022-07-19

Offentlig sektor måste kunna bryta sekretessen för att kunna anmäla till polisen. I dag får inte regioner och kommuner lämna ut uppgifter ens vid grova bedrägerier, skriver Irene Svenonius, gruppledare i Region Stockholm och moderat, tillsammans med 19 andra moderater från Stockholms län.

DEBATT. I Stockholm arbetar vi oavbrutet med att kontrollera fusk och fiffel bland våra utförare, både i stad och region, men lagstiftningen halkar efter.

När regeringen presenterade en ny myndighet glömdes regionerna och kommunerna återigen bort och när åtgärder presenteras är de för klena och saknar en helhetsbild.

Kommuner och regioner behöver rätt verktyg för att upptäcka, förhindra och sätta dit organiserad brottslighet inom välfärden.

För att motverka fusk behövs i första hand en förändrad lagstiftning som möjliggör för regioner och kommuner att tillsammans med myndigheter och polisen sätta stopp för välfärdsbrott.

Det krävs ett antal åtgärder för att förbättra det offentligas möjligheter att kunna förhindra välfärdsbrott och sätta dit de skyldiga.

I stället ägnar sig regeringen åt en ideologisk häxjakt på samtliga fristående aktörer som är med och bidrar till välfärden.

Sverige behöver en kraftsamling bland flera aktörer och en rad lagändringar för att röja undan oseriösa aktörer.

Mer behöver göras för att motverka oseriösa aktörer i välfärden. Därför presenterar vi här fyra konkreta åtgärder.

  1. Myndigheterna och offentlig sektor ska kunna informera och dela information med varandra.
    Seriösa aktörer ska inte misstänkliggöras, samtidigt som oseriösa aktörer behöver stoppas. I dag kan en oseriös aktör etablera sig på olika platser utan att exempelvis kommuner eller regioner kan varna varandra. Det måste finnas en speciallagstiftning där myndigheter och regioner ska vara skyldiga att lämna information till varandra i syfte att stoppa välfärdsbrott.

    Kan kommuner och regioner ta del av fler uppgifter från statliga myndigheter skulle vi snabbare och mer effektivt identifiera oseriösa aktörer, så att de aldrig får fäste. Offentlig sektor måste också kunna bryta sekretessen för att kunna anmäla till polisen. I dag får inte regioner och kommuner lämna ut uppgifter ens vid grova bedrägerier.
  2. Regioner och kommuner måste kunna göra utdrag ur belastningsregistret i högre utsträckning.
    Lagen om belastningsregister behöver harmoniseras för att Sverige ska följa många andra EU-länder och införa en möjlighet för polisen att ta fram ett anpassat belastningsregister.
    Syftet ska vara att offentlig sektor ska kunna meddelas eventuella brott vid prövning av företrädare för en leverantör. Upphandlingsmyndigheten betonade vikten av detta redan 2019 där regler som registerkontroll i upphandlingar lyftes fram.
  3. Åklagare och rättsväsendet måste prioritera anmälda brott.
    Trots flertalet polisanmälningar om bedrägeri mot enskilda aktörer har förundersökningarna lagts ner då utredningsresurser saknas. Polis och åklagare måste ges tillräckliga resurser för att utreda och lagföra brott som sker när man missbrukar välfärdens tillgångar och skattebetalarnas pengar.
    Utöver vassare verktyg till offentlig sektor för att kunna följa upp och utreda fusk så måste också rättsväsendet ha möjlighet att därefter utreda det misstänkta brottet.
  4. Inför en nationell folkräkning för att förhindra bidragsbrott
    Det är uppenbart att svenska staten måste få kontroll över hur många som vistas och bor i landet. Det finns exempel på föreningar och aktörer som fått bidrag för aktiviteter och medlemmar som aldrig skett och vars medlemmar ej heller finns kvar i landet.
    Det samma gäller med fortsatt utbetalning av ersättning till personer som inte längre vistas i landet, det visades exempelvis i ett pilotförsök som Stockholm stad deltagit i med Skatteverket. Detta måste få ett slut, och det görs med en ny folkräkning.

Fristående aktörer höjer varje dag kvaliteten i välfärden. Rätten att välja sin vårdgivare, äldreomsorg, skola eller hemtjänst har ökat vardagsmakten för medborgare.

Samtidigt behöver det offentliga vara stenhårt mot de oseriösa aktörer som utnyttjar valfriheten för att tillskansa sig skattemedel.

Våra förslag skulle ge konkreta verktyg för att stärka kontrollen och förhindra oseriösa aktörer.


Irene Svenonius, (M), gruppledare i Region Stockholm


Anna König Jerlmyr (M), Kommunstyrelsens ordförande (KSO) i Stockholm Stad


Daniel Källenfors (M), KSO i Lidingö Stad


Hanna Bocander (M), KSO Danderyds kommun


Olov Holst (M), KSO Sigtuna kommun


Pehr Granfalk (M), KSO Solna Stad


Mats Gerdau (M), KSO Nacka Kommun


Michaela Fletcher (M), KSO Österåkers kommun


Parisa Liljestrand (M), KSO Vallentuna kommun


Henrik Thunes (M), KSO Sollentuna kommun


Johan Elver (M), KSO Ekerö kommun


Erik Andersson (M), KSO Täby kommun


Emma Feldman (M), KSO Järfälla kommun


Deshira Flankör (M), KSO Värmdö kommun


Daniel Dronjak (M), KSO Huddinge kommun


Rickard Livén (M), KSO Salem kommun


Oskar Weinmar (M), KSO Upplands Väsby kommun


Fredrik Kjos (M), KSO Upplands Bro kommun


Harry Bouveng (M), Nynäshamns kommun


Bino Drummond (M), Norrtälje kommun


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.