Kärnkraftens vänner blundar för Putins uran
Miljöpartiet: M, KD och L låtsas inte om beroendet av Ryssland
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2022-02-14 | Publicerad 2022-02-12
DEBATT. I ett läge då Ryssland hotar Ukraina och hela den europeiska säkerhetsordningen är det mycket allvarligt att Putin verkar ta alla reaktioner från EU-länderna med en axelryckning.
Han har nämligen ett trumfkort på handen: vetskapen om det europeiska energiberoendet.
De senaste månadernas höga elpriser har gjort många påminda om vikten av pålitlig energitillförsel. Idag kommer en fjärdedel av oljan, nästan hälften av kolet och nästan hälften av den fossilgas som använd i EU från Ryssland.
Putin har under hösten, genom att dra åt kranen på den ryska fossilgasen och därmed kraftigt bidra till de upptrissade elpriserna i Europa, visat precis hur sårbara vi är.
Den nyligen färdigbyggda gasledningen mellan Ryssland och Tyskland, Nord stream 2, går som ett varningens utropstecken rakt igenom Östersjön. Vi gröna har länge kämpat för att ledningen ska stoppas – får den grönt ljus att tas i bruk kommer detta att cementera EU:s redan omfattande beroende av rysk gas.
Ska vi ha något att sätta emot Putins agerande på riktigt, måste EU frigöra sig från det ryska energiberoendet.
Den energipolitiska debatt som följt i svallvågorna av ryskt vapenskrammel och högre elpriser de senaste månaderna, har nästan enbart fokuserat på beroendet av rysk fossilgas.
Att vi även lutar oss mot ett kraftigt beroende av anrikat uran, det vill säga kärnbränsle, från Ryssland talar kärnkraftsvännerna till höger i svensk politik mindre om.
Under januari till november 2021 kom 51 procent av Sveriges import av anrikat uran från Ryssland, enligt siffror från Statistiska Centralbyrån.
Det är Vattenfall som köper in kärnbränsle till Ringhals från ett dotterbolag till ryska Rosatom, som också utvecklar kärnvapen, har varit inblandade i giftmord på en rysk ex-agent och i förlängningen styrs av Putin.
En ny studie från Kantar/Sifo genomförd på uppdrag av Miljöpartiet i EU-parlamentet visar att en majoritet av svenskarna, 63 procent av de tillfrågade, tycker att det är dåligt att EU importerar uran från Ryssland, snarare än andra länder.
Bara 10 procent av det svenska folket ser positivt på import av uran från Ryssland. Det är högst rimligt, med tanke på hur Putin redan i dag utnyttjat fossilgasen för politiska påtryckningar.
Vi har inga garantier för att uranet inte blir en liknande bricka i det säkerhetspolitiska spelet.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna talar sig varma för kärnkraften denna vinter, men den nya studien visar att en klar majoritet – minst två tredjedelar – av deras väljare inte vill ha uran från Ryssland.
Att inte importera Putins uran skulle sätta rejäla käppar i hjulet för högerns högt eftertraktade utbyggnad av den svenska kärnkraften, men detta låtsas de borgerliga partierna inte om.
För oss gröna är analysen glasklar: den säkerhetspolitiskt mest strategiska, och dessutom miljö- och klimatmässigt mest hållbara vägen framåt är att bygga ut det förnybara i Sverige och EU.
Inte nog med att omställningen till ett förnybart energisystem är helt avgörande för att vi ska klara klimatmålen, det öppnar också för en billigare, mer decentraliserad och småskalig energiförsörjning.
Storsatsar vi på havsbaserad vindkraft, sammanlänkar EU:s energimarknader och stärker energilagringen, kan vi förskjuta makten över energiproduktionen från ryska auktoritära ledare och saudiska oljeshejker till vanliga medborgare i Europa.
Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet
Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och ersättare i utrikesutskottet
Maria Ferm, riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson för Miljöpartiet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.