Alla har rätt att veta sitt ursprung

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-07-15

Debattörerna: Ge alla adopterade samma förutsättningar

DEBATT. Med drygt 56 000 internationellt adopterade, varav runt 9 000 från Korea, är Sverige ett av de länder med högst andel utlandsadopterade per invånare. Regeringen har uttalat att Barnkonventionen ska bli lag. Enligt artikel 7.1 har barn ”[…] så långt det är möjligt, rätt att få vetskap om sina föräldrar […]”. Inhemskt adopterade och fosterhemsplacerade kan vända sig till Skatteverket, och via folkbokföringen få information om sina ursprungsföräldrar.

Namn på ursprungsföräldrar till utlandsadopterade kan registreras i folkbokföringen, men lagkrav på detta saknas.

Det gör det möjligt för Sveriges största adoptionsbyrå, Adoptionscentrum (AC), att uppmana adoptanter att inte göra det. AC menar att det är bättre att informationen finns hos socialkontoret, som har hårdare regler för informationsutlämning. AC:s motivering är att skydda ursprungsföräldrarnas identitet, ett skydd de inte anser att svenskar som vars barn har vuxit upp i en annan familj bör åtnjuta.

På så sätt minskar utlandsadopterades möjlighet att få offentlig hjälp. Vi blir då i praktiken utlämnade till att förhandla med privata adoptionsbyråer för att få tillgång till informationen.

Röttersök har blivit ytterligare en möjlighet för adoptionsbyråerna att tjäna pengar. Att få hjälp av AC med röttersök i Korea kostar 3 000 kronor. Samtidigt är det är gratis att få hjälp med röttersök av koreanska adoptionsmyndigheten, adoptionsbyrån, polisen och ett flertal frivilligorganisationer. För att locka adopterade att betala, skriver AC felaktigt att den koreanska adoptionsbyrån föredrar att röttersök går via dem.

De som inte har råd att betala, riskerar att deras mänskliga rättighet att ha vetskap om sitt ursprung inte uppfylls. Vi vet att adopterade har betalat AC, för att senare ha fått gratis hjälp av den koreanska adoptionsbyrån.

Trots att Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), och dess föregångare MIA, under flera år har uppvaktat Socialdepartementet och önskat få ansvar för röttersöksfrågan, har inga sådana direktiv getts i regleringsbrevet. Vidare borde det finnas ett statligt ekonomiskt stöd, då ett röttersök inte bara är tidskrävande, utan i många fall även innebär kostsamma resor. Hanteringen av utlandsadopterades rätt till kunskap om vårt ursprung är exempel på delegationsdemokrati. En sådan demokrati innebär av att offentligt ansvar för demokratiska rättigheter delegeras till privata aktörer. Vidare fattas besluten om vem som ska ha rätt att få hjälp, av privata aktörer, på arenor utan offentlig insyn.

Privata aktörer har även informationsövertag. Det märks genom att ingen svensk offentlig aktör tillhandahåller kontaktinformation till relevanta aktörer i ursprungslandet.

Politikerna valt att endast delegera ansvaret för utlandsadopterades röttersök. På så sätt exkluderas vår rättighet från det offentligas ansvar, enkom baserat på etniskt ursprung. Om regeringen menar allvar med att Barnkonventionen ska bli lag, bör den snarast ge MFoF ansvar för röttersök för utlandsadopterade, ändra lagen så att kända ursprungsföräldrar bokförs och ge ekonomiskt stöd till röttersök.

Först om så sker, blir utlandsadopterades mänskliga rättigheter en demokratisk rättighet i stället för en pengatransaktion.

Hanna Sofia Jung Johansson

Maria Fredriksson

Adopterade från Korea

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.